Bättre arbetsmiljö av inspektioner

Nyhet 7 juni, 2012 | 4 kommentarer

Inspektioner av arbetsplatser leder till färre arbetsskador i företagen som granskas. Det framgår av en ny studie.

Det är forskare i USA som konstaterar att kontroller från den amerikanska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket (Occupational Safety and Health Administration) har positiva effekter.

I studien undersökte forskarna vad som hände med företag som inspekterades och jämförde med sådana som inte fick besök av myndigheten. Samtliga fanns i branscher med stora arbetsmiljörisker, t ex bygg- och transportsektorn. Forskarna studerade uppgifter över arbetsskador för 409 inspekterade företag och jämförde med en kontrollgrupp på lika många jämförbara företag i samma branscher.

Resultatet är att i de arbetsplatser som fick besök från arbetarskyddsmyndigheten minskade arbetsskadorna med 9,4 procent och kostnaderna för arbetsskadeersättningen med 26 procent.

Forskarna gick också igenom företagens ekonomiska lönsamhet, utan att finna några bevis för att de som fick besök hade sämre resultat än de övriga.

•I Sverige har mycket lite forskning gjorts för att undersöka om inspektioner har önskade effekter på arbetsmiljön. För några år sedan undersökte dock forskare från KTH vad som hände efter Arbetsmiljöverkets inspektion i en kampanj kallad ”Bort med bullret”.

I kampanjen besökte Arbetsmiljöverket drygt 1 700 arbetsställen i tillverkningsindustrin. Forskarna skickade sedan en enkät dels till dessa företag och dels till andra företag som var så lika de inspekterade som möjligt. Drygt 3 000 företag ingick i undersökningen.

Forskarna frågade företagen om de gjort något åt bullret efter kampanjtillfället. Man listade åtta olika typer av åtgärder, bl a mätningar, utbildning och bullerreducerande åtgärder. Alla var minst dubbelt så vanliga bland inspekterade som bland oinspekterade företag.

Nästan nio av tio av de granskade företagen sade att de vidtagit åtgärderna på grund av Arbetsmiljöverkets inspektion eller krav. De inspekterade arbetsställena uppgav också i större utsträckning än de oinspekterade att de kände till bullerföreskrifterna samt att deras anställda hade tillgång till hörselskydd.

•Den amerikanska studien har redovisats i tidskriften Science.

Hans Lundgren
Reporter/webbredaktör
08-442 46 21, hans.lundgren@duochjobbet.se

Taggar: Arbetsmiljöverket, buller, inspektion

Kommentarer (4)

Varför kan man inte göra en psykosocial skyddsrond utan att det finns dokumenterade problem på arbetsplatsen? Hos oss mår många dåligt men det vågar inte prata om det annat än i fikarummet. Har försökt få skyddsombudet att göra en sådan rond men han säger att man inte kan göra det utan dokumentation.

Maja | 7 juni, 2012 kl. 18:49
Jag skulle gärna se att arbetsgivaren gör rutinmässiga kontroller på den psykosociala miljön. Hur? Genom att få feedback. Instrument? Det kan vara något systemet är förtjust i: frågeförmulär med bara få enkla frågor. T ex.: Har du känt dig illa behandlad? Kryssa för alternativen nedan. Och då har man att välja bland trakaserier, kränkningar, respektlöst bemötande, etc. Sedan har man också en ruta där individen kryssar för om händelsen/händelserna ägde rum offentligt inför andra, enskild elelr om flera har deltagit emot en. Individen kan välja att vara anonymt eller identifiera sig. Etc. Bara en skiss. Detta kan göras kvartalsvis eller månadsvis. På så sätt kan arbetsgivaren och de anställda ”inspektera” och ta pulsen på hur folk mår på arbetsplatsen.

Julio | 8 juni, 2012 kl. 07:56
i ett systematiskt arbetsmiljöarb ingår psykosocial skyddsrond. Arbetsgivaren har enligt lag skyldighet att se till arbetstagarnas hälsa (fysisk, psykisk och social) och för det finns olika ”verktyg”.
Psykosocial skyddsrond är lite missvisande begrepp. Den fysiska skyddsronden är att arbetsgivare, skyddsombud och ev expert rent fysiskt går en rond på arbetsplatsen. Den psykosocialskyddsronden är mera en årlig mätningar av hur personalen mår. t ex medarbetarundersökningar (enkät undersökningar som genomförs kontinuerligt) medarbetarsamtal (enskilda samtal med närmaste chefen oftast 1 ggn per år) arbetsplatsträffar. Det är ett tag sen som jag jobbade som skyddsombud/arbmiljöombud. Så jag kanske har glömt en del. Men på min arbetsplats var det vi skyddsombud som började ställa krav på ett fungerande systematiskt arb miljöarbete. Vi tog upp det i arb miljökommitén och formulerade krav till ledningen enl & 6.6a. det ledde till inspektioner från AV. Det har tagit många år. Men nu fungerar det på ett teoretiskt plan och är på god väg även rent praktiskt. Maja, säg åt ditt skyddsombud att han kan gå en kurs i SAM (systematiskt arb miljö arbete) och psykosocialskyddsronds kurs. Han svar till dig är helt åt skogen. Eller se till att själv bli vald till skyddsombud. Det är väldigt lärorikt! Och engagemang är bästa bränslet.

Ulla | 8 juni, 2012 kl. 10:43
Om nu inspektioner leder till en bättre arbetsmiljö varför ser man så få inspektioner? Och hur bra är de inspektioner som utförs? Vad för ”branschkunskaper” har inspektörerna på arbetsmiljöverket?

Idag finns det en stor mängd arbetsgivare som fortfarande inte följer Arbetsmiljölagen, som inte bedriver något Systematiskt arbetsmiljöarbete och som inte anmäler allvarliga tillbud och olycksfall. Vad är värre är att de på många sätt är knutna till exempelvis kommunala verksamheter, landstingen, arbetsförmedlingen mfl. Och ingen på ”ansvariga positioner” inom dessa myndigheter tänker ens på om att kolla upp dessa arbetsgivare med avssende på Arbetsmiljölagen. Man skickar ut både arbetstagare och praktikanter till verksamheter utan skyddsnät.

Diskuterade ”branchkunskapen” med en handläggare på Arbetsmiljöverket. Ämnet var hästverksamheter och då närmast galoppen som hon skulle vara ”expert” på. Frågade henne hur hon kunde missa en galopptränare som hade 50 hästar i träning men inga anställda.

Hon svarade att de enda verksamheter som hon kunde kontrollera var de som hade anställda. Så de verksamheter som levde på grå arbetskraft i form av praktikanter och ren svart arbetskraft kunde hon inte se. Undrade huruvida hon som ”expert” inte borde känna till Galoppförbundets statistik där det framgår hur många hästar alla licensierade tränare har i träning. Det säger sig självt att har man 50 hästar i träning så måste man ha någon form av arbetskraft för att klara verksamheten.

Det borde inte ta mer än en halv dag att samköra registren. Då skulle förmodligen en annan ”bild” av galoppen bli synlig. Men så länge inkompetensen hos Arbetsmiljöverkets ”experter” är stor och intresset att göra några åtgärder som märks är litet lär oseriösa verksamheter kunna fortsätta arbete ostört…

Fd. Skyddsombud | 11 december, 2012 kl. 16:58

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn * Epost * Kommentar (Max 400 tecken)*

Publiceringsregler

Duochjobbet.se uppskattar att du säger din mening. Dina kommentarer är värdefulla för oss, men vi vill att du håller en god ton när du diskuterar.

• Kommentera i civiliserad ton.

• Skriv helst i eget namn. Du har rätt att använda en pseudonym, men då vill vi att du fyller i din e-postadress, den är bara synlig för oss på redaktionen.

• Vi accepterar inte kommentarer som är diskriminerande, innehåller personliga angrepp eller uppmanar till brott mot svensk lag.

Den som kommenterar artiklar på duochjobbet.se är ansvarig för sina egna inlägg. Kommentarfunktionen övervakas enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Det betyder att kommentarer som bryter mot reglerna eller som redaktionen finner olämpliga kommer att tas bort.

Vänligen Duochjobbet.se