Verksamhetens webbplatser:

Arbetsmiljöverket vill förenkla reglerna

Arbetsmiljöverket ser just nu över sina föreskrifter om arbetsmiljön, erfar Du&jobbet. Planerna går ut på att slå samman dagens regler till ett litet antal övergripande föreskrifter.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska bli färre, regelverket bli tydligare, onödiga detaljkrav ska plockas bort och reglerna bli konkurrensneutrala. Det är ambitionen bakom ett förändringsarbete som nu bedrivs inom Arbetsmiljöverket. På den fackliga kanten har det rått viss oro för att resultatet ska bli mer tandlösa föreskrifter.

Sten Gellerstedt

– Min bild är att myndigheten inte involverar parterna på samma sätt som man gjorde tidigare, säger Sten Gellerstedt, utredare på LO. Vi är oroliga för att ställas inför ett slutförslag som blir svårt att påverka.

Regelförenklingar har i och för sig gjorts tidigare, och då med stöd även från LO. Under 1980-talet beslutade dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen om mängder av nya föreskrifter (AFS). År 1991 fanns det 210 stycken. Kritik fanns bland både arbetstagarnas och arbetsgivarnas företrädare mot att de blivit för många och att de ibland var krångliga att tolka.

I det läget införde Arbetsmiljöverket en översyn av regelverket. 2003 beslutades att alla föreskrifter som var äldre än fem år skulle omprövas. Undan för undan har föreskrifter reviderats och slagits samman. I dagsläget finns 78 AFS kvar. Alla ska följa föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Parallellt ersatte man en del detaljregler med funktionsregler, inte minst därför att den tekniska utvecklingen ibland gjorde de förra inaktuella. Bättre då att slå fast vilken säkerhet som skulle gälla oavsett konstruktion. LO var överens med förenklingarna så länge de inte sänkte nivån på skyddet, säger Sten Gellerstedt.

Den regelförnyelse som är på gång inleddes 2016. I februari i år kom en första projektrapport som nu ligger till grund för det fortsatta arbetet. I rapporten förespråkas en modell där de existerande reglerna samlas i ett fåtal övergripande föreskrifter med olika teman. Dessa ska inledas med allmänna bestämmelser som är gemensamma för temat oavsett bransch, sedan övergå till mer konkreta regler och slutligen ta upp specifika förhållanden som kan gälla till exempel arbete med ett enskilt ämne.

Torben Vincentsen

Modellen liknar delvis den som norska Arbeidstillsynet genomfört. Där finns idag sex föreskriftssamlingar. Torben Vincentsen leder Arbetsmiljöverkets program för regelförnyelse. Han exemplifierar hur det kan se ut enligt de modeller man just nu laborerar med.

– Vi tänker oss en AFS om risker. Den kan inledas med regler för hur man ska göra riskbedömningar utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att övergå till olika riskområden som fall och kemiska hälsorisker och sedan till sist landa i bestämmelser för hur man ska hantera ett specifikt ämne som till exempel asbest.

Syftet med projektet är, enligt Torben Vincentsen, att regelverket ska bli tydligt, tillgängligt och relevant. I flera av dagens föreskrifter handlar bara enstaka paragrafer om det föreskriftens titel anger. Överlappande regler är vanliga och flera föreskrifter är föråldrade.

– Ingen orkar läsa alla. Jobbar du inom bygg läser du bygg-AFSen, men kanske inte föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett av våra syften är att det ska bli enklare att få en överblick över vad som gäller.

Han betonar att förnyelsearbetet är pågående och att revideringar sker. Men i nuläget utgår man från sju allmänna föreskrifter om arbetsmiljö. Några exempel är Risker, Användning av arbetsutrustning och Hygieniska gränsvärden. Dessutom kommer åtta produktföreskrifter att finnas kvar. De nya reglerna om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) kommer preliminärt att arbetas in i föreskriften om Risker, medan reglerna om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) kommer att finnas med i alla föreskrifter.

Torben Vincentsen säger att några första utkast troligen kommer att presenteras i november, och testas bland arbetsgivare och arbetstagare. Han tror inte att ett nytt regelverk kan sjösättas förrän tidigast mot slutet av 2018. Parterna kommer att vara involverade i arbetet, bedyrar han och håller inte med om att informationen varit bristfällig.

– Vi prövar oss fram. Jag tror att parterna gärna vill ha ett slutförslag att ta ställning till, men där är vi inte ännu. Men vi håller dem hela tiden informerade om vad vi gör.

Sten Gellerstedt, som sitter i den partssammansatta samrådsgrupp som diskuterar dessa frågor med Arbetsmiljöverket, oroar sig för vissa inslag i de förslag som hittills presenterats, men betonar samtidigt att verket tycks ta intryck av den kritik som förts fram.

Han tycker att man inte får gå för långt när det gäller att avveckla detaljkraven i föreskrifterna.

– Inte minst bör vi ha kvar de gränsvärden som finns idag. Det pågår en diskussion om i vilken grad vi ska stå fast vid hårdare gränsvärden än EU i vissa fall.

Torben Vincentsen säger dock att det inte finns skäl för sådan oro.

– Det är överhuvudtaget inte tal om att sänka nivåer. Däremot bör det alltid föras en diskussion om värdet av detaljerade krav. Vår chefsjurist brukar säga att strafflagstiftningen i Sverige började med att man slog fast straff för om någon slog ihjäl en annan med en yxa, men att utvecklingen ledde till att man inte fick ha ihjäl någon oavsett hur man bar sig åt. Lite så är det med en del risker i arbetslivet.

Dagens föreskrifter är ofta uppdelade i först ett antal paragrafer och sedan allmänna råd om hur dessa ska tillämpas. De allmänna råden har inte samma juridiska status som paragraferna, utan består snarare av tolkningar och praktisk handledning. I det pågående förnyelsearbetet har de allmänna råden ibland ersatts av vägledningar som mer tydligt är kopplade till föreskrifternas paragrafer. Även detta oroar Sten Gellerstedt.

– Vi har fört fram devisen att ”det ska vara lätt att få rätt”. Därför vill vi ha kvar de allmänna råden som ofta ger en praktisk handledning till hur man ska bedriva arbetsmiljöarbetet.

Torben Vincentsen säger att de allmänna råden kommer att finnas kvar, åtminstone där de anses nödvändiga.

– Men det är viktigt att det vi menar har täckning i föreskriftens paragrafer. Vi måste helt enkelt bli tydligare.

Från fackligt håll har det även uttryckts tveksamhet till att de mer branschanpassade föreskrifterna försvinner – det gäller sådana som de om berg- och gruvarbete, hamnarbete, frisörer och sprängarbete. Det har funnits ett värde i att snabbt kunna gå till de föreskrifter som gäller det egna jobbet och se vad som gäller, hävdas det.

Torben Vincentsen påpekar att norska Arbeidstillsynet börjat ta fram branschvägledningar, där de sex föreskrifternas regler tolkas utifrån den enskilda arbetsplatsens verklighet. Den vägen kommer även Arbetsmiljöverket att pröva.

– Man ska komma ihåg att det vi håller på med inte bara är en förnyelse av regelstrukturen. Vi arbetar även med en översyn av de existerande reglerna, med hur digitala verktyg ska göra det lättare för målgrupperna att hitta de regler som gäller dem och med hur vi ska bli bättre på att informera om regelverket.

//JONAS FOGELQVIST

Kommentarer (3)

  1. Det blir inte automatiskt enklare att följa ett regerverk för att det blir färre regler. Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7) är en enda sammanslagen AFS som rör ett mycket stort antal verksamheter. Den är enkel att uppdatera och hantera för Arbetsmiljöverket men mycket svår att följa för industrin. Den kräver specialistkunskap för att förstå och tillämpa som inte finns i så många mindre företag. Ingen risk för överlappande eller motstridiga regler men också mycket större risk för att reglerna inte förstås och inte tillämpas korrekt.

  2. Hej!
    Jag tycker att vi som Skyddsombud / Arbetsplatsombud eller jag som även är Huvudskyddsombud borde få AFSarna gratis. Är väldigt intresserad av reglerna som gäller kök mm. Skulle vara bra att kunna visa dom för cheferna som inte lyssnar. När det gäller arbetsmiljön.

  3. Då huvuddelen idag bygger på EU direktiv och EU förordningar lär det bli svårt att ta bort/förenkla dessa utan att tumma på de gemensamma kraven inom EU där handelshinder måste beaktas. Viktigt är att byråkratsvenskan överförs till begriplighet för användarledet.

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler

 
Bildelar-ONLINE.Se