Arbetsgivare tror att 40-åringar är mest produktiva på jobbet

Anställdas produktivitet är som högst runt 40 – och en 60-åring är i snitt något mer produktiv än en 30-åring. Det uppger 1 400 arbetsgivare i en ny rapport. Samtidigt har många felaktiga föreställningar om kostnaderna för att anställa äldre, enligt rapporten.

För att få fler svenskar att arbeta högre upp i åldrarna måste det även finnas arbetsgivare som efterfrågar äldre arbetskraft. Men hur ser då arbetsgivare på äldre personer i arbetslivet? Det har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, försökt att ta reda på genom en enkät som skickats ut till arbetsgivare med mer än 50 anställda.

– Vi behöver öka arbetskraftsutbudet och ett sätt är att få fler äldre att jobba längre upp i åldrarna. Samtidigt vet vi sedan tidigare att det finns en diskriminering av äldre i arbetslivet. Nu ville vi se hur välvilligt inställda arbetsgivare faktiskt är till att anställa äldre – men huruvida deras uppfattningar om produktivitet och ålder faktiskt stämmer vet vi inte, säger Sara Martinson, kommunikationsansvarig på IFAU.

Enkäten riktar sig till personer som arbetar med rekrytering på arbetsplatserna. Rekryterarna fick svara på frågor om hur de uppfattar produktivitet och anställningskostnader hos en potentiell sökande till arbetsplatsen. Med produktivitet menas bl a anställdas grad av självgående, driv och initiativkraft, teknisk yrkesfärdighet och ledaregenskaper.

Resultatet visar att personer i 20-årsåldern anses ha lägst produktivitet. Den ökar sedan och upplevs vara som allra högst kring 40. Därefter minskar den, menar rekryterarna, särskilt mellan 50 och 60. Men personer i 60-årsåldern upplevs generellt sett ändå vara något mer produktiva än personer i 30-årsåldern.

Samtidigt upplever många rekryterare att kostnaderna för anställda, t ex lön och tjänstepension, stiger med åldern. Det innebär att när de även tar med kostnader i beräkningen av värdet på en persons arbete blir de något mer positivt inställda till 30-åringarna än till 60-åringarna.

Men att kostnaderna för tjänstepension ökar med ålder, trots samma lön, stämmer inte enligt rapportförfattarna. I tjänstepensionsavtalen är det framför allt vid lönenivåer över taket i den allmänna pensionen som premierna kan göra det mycket dyrare att anställa äldre. Den effekt lönen har verkar dock inte lika känd bland arbetsgivarna som effekten av ålder, menar Sara Martinson.

– Förmodligen hänger uppfattningen om att det är dyrare att anställa äldre kvar från tidigare avtal, när det ofta var så. Effekterna av det blir att äldre missgynnas i rekryteringsprocessen, oavsett om premierna är dyrare till följd av ålder eller inte.

Rekryterarnas attityder till ålder skiljer sig åt mellan olika typer av arbetsgivare, framför allt när det gäller vilken bransch det handlar om och hur åldersfördelningen bland de anställda ser ut. T ex är arbetsgivare inom hotell- och restaurangbranschen generellt sett mer positiva till yngre och deras produktivitet och upplever inte att denna förändras särskilt mycket mellan 30 och 60.

Inom handel, kommunikation och transport, finans- och fastighetsbranschen samt vård- och omsorgssektorn upplevs yngre personer som mer produktiva än äldre. Det omvända gäller inom utbildningssektorn och i byggbranschen, där äldre i stället rankas högre. Rekryterare inom bygg upplever t ex 50-åringar som allra mest produktiva.

Även faktorer som rekryterarnas egen ålder och kön påverkar attityderna till ålder, enligt rapporten.

Enkäten skickades ut år 2016 till 3 681 arbetsplatser, varav drygt 1 400 svarade. Eftersom det finns en viss systematik i bortfallet uppger IFAU att resultaten inte är helt generaliserbara till alla arbetsplatser.

//ZANDRA ZERNELL