Verksamhetens webbplatser:

Allt färre anställda får företagshälsovård

Kvinnor får mindre företagshälsovård än män

Andelen anställda med tillgång till företagshälsovård har minskat kontinuerligt de senaste 20 åren. Nya uppgifter visar bl a att kvinnor har mindre tillgång till FHV än män och yngre mindre än äldre.

Allt färre har företagshälsovård (FHV) genom jobbet. Andelen som har varit i kontakt med FHV senaste året har minskat. Denna negativa utveckling har pågått i mer än 20 år.

Det framgår av SCB:s och Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar, som genomförs vartannat år. Den senaste –Arbetsmiljön 2017 – publicerades i september i år.

På frågan om man har företagshälsovård svarade 72 procent ja 1999. År 2005 hade andelen sjunkit till 67 procent, och 2017 till 59 procent.

1999 hade 33 procent haft kontakt med FHV det senaste året. 2005 var andelen 28 procent. 2017 hade den sjunkit till 20 procent.

Det finns dessutom anmärkningsvärda skillnader beträffande vilka som har möjlighet att använda företagshälsan.Skillnaderna gäller både kön och yrkesgrupper. Fler män än kvinnor har tillgång till FHV, andelarna är 62 respektive 55 procent.

Det visar sig även att chefer, högre tjänstemän, akademiker och byggnadsarbetare har större möjligheter att utnyttja företagshälsovård än anställda inom privat service och omsorg samt anställda med kort utbildning.

Allra störst är skillnaderna mellan dem med fasta respektive tidsbegränsade jobb. Knappt 70 procent av de tillsvidareanställda hade tillgång till FHV, jämfört med knappt 30 procent av de med olika typer av visstidsanställningar.

Ålder spelar också roll. I gruppen kvinnor 16-29 år var andelen med företagshälsovård bara 35 procent.

Malin Wreder, chef på LO:s enhet för välfärd, utbildning och arbetsmarknad, menar att statistiken avspeglar arbetslivets utveckling. Sedan lagstiftningen förändrades 1993, och det inte längre blev obligatoriskt att erbjuda företagshälsovård, är trenden sjunkande.

– Viljan att investera i företagshälsovård har sjunkit. De avtal som företagen skriver med FHV är ofta mindre omfattande. De förebyggande insatserna rationaliseras bort.

Malin Wreder, LO

LO har själva undersökt utvecklingen, inte minst i rapporten Bättre och bättre dag för dag? som publicerades i oktober. Parallellt med att arbetsmiljön har försämrats i många avseenden har just de grupper – t ex arbetarkvinnor – som borde haft störst behov av en bra företagshälsovård minst tillgång till sådan.

– Istället köper företagen ibland in andra insatser. Är du på väg att bli utbränd för stress får du gå en kurs i yoga, ungefär.

Hon säger att det finns tydliga samband mellan hur väl utvecklat det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är, och tillgången till FHV. De som har bra SAM har ofta också FHV.

– Det syns tydligt när man jämför större och mindre företag. De stora arbetsgivarna har i regel bättre systematiskt arbetsmiljöarbete och oftare avtal med en företagshälsa.

Malin Wreder menar att flera saker måste till för att läget ska förbättras. Framförallt bör högre krav ställas på företagen.

– LO menar att det återigen behöver lagstiftas om obligatorisk företagshälsovård. Det löser inte alla problem, men en sådan lag behövs som bas så att alla garanteras en miniminivå.

Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, anser dock att man bör se på Arbetsmiljöverkets och SCB:s statistik med viss försiktighet.

Anna Bergsten, Svenskt Näringsliv

– Vi menar att frågan om huruvida du haft kontakt med FHV senaste året är felställd. När LO, PTK och Svenskt Näringsliv undersökte saken i en gemensam rapport förra året visade det sig att runt 80 procent av företagen köper in eller har avtal om olika slag av arbetsmiljö- och hälsotjänster.

Eftersom frågeställningen är felaktig går det heller inte att spekulera över varför man ser en minskning av tillgången till FHV över tid, anser Anna Bergsten.

Det finns en bred flora av aktörer som erbjuder tjänster inom området, poängterar hon. Den traditionella företagshälsovården dominerar bland leverantörerna, men många företag köper även in arbetsmiljöutbildningar, första hjälpenkurser, friskvårdsinsatser och mycket annat. Ibland anlitas privata läkare, psykologer och sjukgymnaster.

– Det viktiga är att företagens behov måste få styra. Sedan är det inte alltid lätt att avgöra vilka behoven egentligen är, och där finns det nog företag som behöver hjälp.

Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor, menar att den gradvisa minskningen av tillgången till FHV avspeglar förändringar i hur vi ser på arbetsmiljöfrågorna. Det har blivit mer fokus på rehabilitering, mindre på den sorts förebyggande arbetsmiljöarbete, där företagshälsovården kan vara en resurs.

Peter Munck af Rosenschöld, Sveriges Företagshälsor

– Inom till exempel byggbranschen och industrin, och även bland högre tjänstemän, pågår mer preventivt arbetsmiljöarbete. De anställda är inte lika utbytbara. Och där är tillgången till företagshälsovård större. Men det handlar också om medvetenhet. De som förstår att det finns ett samband mellan arbetsmiljön och hur människor presterar satsar förstås på arbetsmiljöarbetet. Och min bild är att när det finns ett bra arbetsmiljöarbete så är det också vanligare att man skriver avtal med en företagshälsa.

Peter Munck af Rosenschöld efterlyser ett obligatoriskt system med extern revision av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), på motsvarande sätt som det krävs revision av ekonomin. Detta borde, fortsätter han, kopplas ihop med ett statligt stöd till små och medelstora företag för att de ska komma igång med SAM.

– Dessutom anser jag att hållbara arbetsplatser borde belönas. Därför bör det införas en utökad avdragsrätt för preventiva arbetsmiljöinsatser.

Slutligen menar han att företagshälsovården borde utnyttjas bättre vid långvariga sjukskrivningar.

– Vi vet att företagsläkarna och företagshälsan når goda resultat. Därför borde det vara obligatoriskt att remittera sjukskrivna till en företagshälsa eller till en annan resurs med flera olika viktiga professioner, läkare, sjukgymnaster, psykologer osv, från dag 60.

Sådana reformer skulle stärka företagshälsovårdens roll i arbetsmiljöarbetet, menar han. Då behövs det inte lagstiftning om obligatorisk FHV.

– En sådan regel kanske innebär att fler tecknar kontrakt med en företagshälsa, men ingenting garanterar att de använder tjänsterna. Det viktiga är att stärka medvetenheten om hur viktig arbetsmiljön är.

//JONAS FOGELQVIST

Kommentarer (1)

  1. Har arbetat inom Stockholms läns landsting, där man hade företagshälsovård som bedömde att jag behövde stressrehabilitering – men arbetsgivaren ville inte betala för det. Det var samma sak för en kollega. Slutade med att jag sade upp mig. Så att att företagshälsovård betyder inte att de anställda får använda sig av den.

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler