Rehabiliteringskedjan och arbetsgivarens ansvar

Nu ska sjukskrivnas arbetsförmåga prövas vid bestämda tidpunkter, först mot uppgifter på det egna jobbet, sedan mot övriga arbetsmarknaden. Den som inte klarar sitt ordinarie jobb, men som skulle kunna göra något annat kan inte fortsätta att vara sjukskriven.

Så här fungerar rehabiliteringskedjan.

Den rehabiliteringskedja som infördes den 1 juli 2008 är Försäkringskassans verktyg för hur de ska bedöma rätten till ersättning vid sjukdom. Det finns fasta avstämningspunkter där bedömningsgrunden förändras; dag 91, dag 181 och dag 366.

Som arbetsgivare måste du ha din parallella rehabprocess. Självklart måste varje arbetsgivare hitta sina rutiner för de olika momenten, men det finns ett antal hållpunkter som gäller oavsett arbetsgivare, som till exempel läkarintyg från dag 8 och regelbunden kontakt mellan chef (eller annan utsedd person) och sjuk medarbetare. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.

Som arbetsgivare kan det vara svårt att ha koll på precis allt som ligger i ens ansvar och därför är det mycket lämpligt att ha en företagshälsovård att konsultera vid behov.

Min rekommendation till dig som arbetsgivare, oavsett antalet anställda, är att skriva ner era rutiner vad som gäller när en medarbetare sjukskriver sig, ansvarsfördelning, policy m m. Se till att chefer med personalansvar har den kunskap de behöver för att praktisera er rehabprocess. Se till att alla medarbetare på företaget vet hur det fungerar när någon blir sjuk.

Arbetsgivaren har ansvar att undersöka möjligheten att:

• Tillfälligt anpassa de befintliga arbetsuppgifterna.
• Se om det går att erbjuda medarbetaren tillfälligt andra arbetsuppgifter.
• Permanent omplacera medarbetaren.

Allt för att den sjukskrivna ska kunna komma tillbaka i jobb igen. Ställ er alltid frågan om det är något organisatoriskt som har bidragit till sjukdom/ohälsa. De nya reglerna ställer ökade krav på aktivitet hos arbetsgivaren.

Den sjuka medarbetaren har ansvar för att:

• Informera intygsskrivande läkare om arbetets krav.
• Uppge korrekta uppgifter om inkomst till Försäkringskassan inklusive eventuella förändringar under sjukperioden.
• Aktivt medverka i den rehabilitering som behövs för att kunna återfå arbetsförmågan.
• Hålla kontakt med arbetsplatsen.

Handläggningstiden hos Försäkringskassan när det gäller sjukpenning i nya ärenden är cirka 4 veckor från det att de erhållit alla underlag. Om medarbetaren får avslag av Försäkringskassan är det av stor betydelse att arbetsplatsen har rutiner för hur medarbetaren meddelar sin arbetsgivare detta och hur arbetsgivaren sedan hanterar ärendet vidare, t. ex. genom att koppla in företagshälsovården.

Om sjukpenning nekas eller dras in ska medarbetaren omgående gå tillbaka till jobbet och ställa sig till förfogande eller skriva in sig på arbetsförmedlingen för att undvika nollklassning av den sjukpenningsgrundande inkomsten. Det gäller oavsett när i rehabiliteringskedjan, om sjukpenningen nekas/dras in. Här kan medarbetaren ha stöd av sitt skyddsombud på arbetsplatsen i dialogen med arbetsgivaren.

Kom ihåg att dokumentera vad ni gör. Det är av stor betydelse speciellt då det sällan går att förutspå vilka typer av ärenden som kommer att bli långvariga och/eller krångliga. Chefer eller HR-personal kan gå vidare till andra tjänster och då måste ersättaren veta vad som är genomfört och hur den befintliga planeringen i ett ärende ser ut.

Om Försäkringskassan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan drar in ersättningen för att de bedömer att medarbetaren har arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden är det INTE lika med att arbetsgivaren kan säga upp medarbetaren. När frågan om avslutande av anställningen aktualiseras är det upp till arbetsgivaren att styrka att de har uppfyllt sitt arbetsgivaransvar genom en komplett dokumentation.

Medarbetaren ska inte kunna utföra något arbete av betydelse hos arbetsgivaren. Min rekommendation till arbetsgivare är här att ta hjälp av en arbetsrättsjurist. Till sist – glöm inte att uppdatera er rehabprocess vid regelförändringar.