Ha koll på diagnos och arbetsförmåga

AVSNITT 3: RESTARBETSFÖRMÅGA

Sjuka säljaren Kalle är nu inne i rehabiliteringskedjan. Det här avsnittet tar bl a upp diagnosverktyg och restarbetsförmåga. Du kan göra en egen rehabhandbok genom att följaserien.

Kalle befinner sig i den första fasen av rehabiliteringskedjan, dag 1–90. Det är Försäkringskassan (FK) som nu bedömer hans rätt att få fortsatt sjukpenning.Om kassan skulle neka Kalle detta så är det bara Kalle som FK brevledes informerar om detta. Här är det därför viktigt att man på arbetsplatsen har rutiner för hur ärendet då ska hanteras vidare.

Frågor till handboken

1. Till vem och hur ska medarbetaren informera arbetsgivaren om denne har nekats sjukpenning av FK?

2. Vem på arbetsplatsen ansvarar för att besluta hur ärendet ska hanteras vidare? (T ex ett kompletterande utlåtande från läkaren på företagshälsovården, kontakt med FK för att få orsaken till att medarbetaren nekats sjukpenning, är det annat än sjukdom som nedsätter medarbetarens arbetsförmåga, t ex en konflikt på arbetsplatsen?)

3. Hur ska ersättningsfrågan för medarbetaren lösas under den tid som samtal med FK sker? (Finns det styrt i kollektivavtalet? Ska medarbetaren infinna sig på arbetsplatsen, trots att arbetsgivaren bedömer att det inte finns arbetsförmåga och då erhålla lön? Ska medarbetaren vara hemma och då utan ersättning ifall FK ej ändrar sig?). I det här fallet så bedömer FK att Kalle saknar arbetsförmåga och därför erhåller hel sjukpenning för den tid läkarintyget är utfärdat. Från och med den 1 mars 2008 finns det ett hjälpmedel för läkarna när det handlar om hur länge man i normalfallet behöver vara sjukskriven för en viss diagnos – sk försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB). FMB är ett webbaserat verktyg med 96 diagnoser.

Beslutsstödet finns på www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning. Syftet med verktyget är att det ska bli en mer lika hantering över hela landet. FMB är även framtaget som ett verktyg för handläggarna på FK som ska bevilja sjukpenning. På det förändrade läkarintyget som gäller från den 1 mars 2008 ska nu intygsskrivande läkare på sid 2 underpunkt 9 motivera av vilken orsak patientens arbetsförmåga är nedsatt längre tid än FMB rekommenderar.

(Aktuellt läkarintyg finns på www.forsakringskassan.se). FMB är också ett mycket bra verktyg för Kalles arbetsgivare. Här kan chefen gå in och läsa om diagnosen som Kalle fått, hur länge Kalle troligtvis kommer vara borta från arbetet, prognos, behandling, behov av tidiga insatser och mycket annat. Han kan också uppmuntra Kalle att gå in här och läsa om sin egen diagnos och vad som rekommenderas i normalfallet.

Har ni ett intranät – länka till beslutsstödet! I den första fasen av rehabiliteringskedjan är det av största vikt att arbetsgivaren har rutiner för hur man ska ta till vara den arbetsförmåga som kan finnas trots ohälsa.

Frågor till handboken

4. När i tid, efter det att medarbetaren har sjukanmält sig, tar chefen (rehabiliteringsansvarig) sin första kontakt med medarbetaren för att klargöra om det är läge att diskutera anpassade arbetsuppgifter m m?

5. Om FK ringer och frågar arbetsgivaren vilka möjligheter det finns att tillvarata arbetsförmåga trots ohälsa – vem på er arbetsplats är det då FK ska prata med? (Chefen? Någon på personalavdelningen?)

I den andra fasen av rehabiliteringskedjan– när Kalle alltså varit sjuk i 90 dagar, dag 91–180 ska FK, i sin bedömning av rätten till sjukpenning, ta ställning till om Kalle har arbetsförmåga (helt eller delvis) om han skulle omplaceras till en annan tjänst hos arbetsgivaren. Detta betyder att arbetsgivaren kan behöva göra en omplaceringsutredning.

Frågor till handboken

6. Vem på företaget är ansvarig för att göra omplaceringsutredningar?

7. Hur informeras medarbetaren om att en omplaceringsutredning ska göras och vad den innebär i praktiken? Ta inte för givet att FK kommer höra av sig i alla ärenden och fråga om t ex tillfällig anpassning av arbetsuppgifterna. Det är däremot av största vikt att man som arbetsgivare alltid utreder detta i alla sina ärenden för att fullgöra sitt arbetsgivaransvar.

Kalle har också ansvar som sjukskriven:

• Att berätta om sitt arbete för läkaren så han/hon kan göra en korrekt bedömning av arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna.
• Att uppge rätt inkomst till kassan – även förändringar av den.
• Att delta i sin rehabilitering.

Frågor till handboken

8. Hur informerar ni era medarbetare om vilket ansvar de har när de blir sjukskrivna?

9. Vad händer om inte den sjukskrivna medarbetaren fullgör sitt ansvar under sjukfrånvaron?