Dokumentera vad som händer

AVSNITT 2: EFTER TVÅ VECKOR

Gör din egen rehabhandbok genom att följa säljaren Kalles sjukfall. Avsnittet handlar om vad som bör ske efter två veckors sjukskrivning.

Nu har Kalle varit sjukskriven i två veckor. De första veckorna är det arbetsgivaren som betalat sjuklönen (se första avsnittet). Men efter två veckor är det Försäkringskassans (FK) sak att bedöma rätten till ersättning som nu kallas sjukpenning. Det gäller både om den anställda har sina vanliga arbetsuppgifter eller tillfälligt jobbar med något annat. Saknas arbetsförmåga har man normalt rätt till sjukpenning.

Om Kalle haft någon annan åkomma än influensa, exempelvis ont i sina ben, hade han kanske klarat att jobba om hans arbetsuppgifter anpassats. Det är alltså viktigt att ha rutiner så att man alltid ställer sig frågan: kan den sjuka jobba om vi (tillfälligt) ändrar på jobbet – och vilka möjligheter till anpassning har vi? FK kan här komma att kontakta arbetsplatsen för att förhöra sig om dessa möjligheter finns. I sådana fall är man inte berättigad till sjukpenning.

Fråga till handboken

1. Vem på arbetsplatsen ansvarar för att möjlighet till (tillfällig) anpassning av arbetsuppgifter eller tillfälligt andra arbetsuppgifter identifieras?

En förändring i reglerna från den 1 juli 2008 är att sjukperioder ska slås ihop om det gått högst 90 dagar emellan dem. Det kan påverka var den sjuka befinner sig i den s k rehabiliteringskedjan och kan påverka vad arbetsgivaren förväntas göra för en sjukskriven. Vore det här Kalles andra sjukskrivning på kort tid skulle Försäkringskassan alltså kunnat ställa andra krav – nu är detta inte fallet.

Fråga till handboken

2. Vem på arbetsplatsen ska sjukskrivna informera om var i rehabiliterings-
kedjan han/hon befinner sig till följd av godkänd sjukskrivning av FK?

3. Hur ska informationen ges (t ex muntligt till chef eller kopia på besked från Försäkringskassan)?

Några dagar efter det att Kalles arbetsgivare har sjukanmält honom till Försäkringskassan får Kalle ett brev från FK där han fyller i bifogad blankett (inkomst m m) att returnera till FK tillsammans med aktuellt läkarintyg i original. Inom några veckor får Kalle sedan besked om han beviljas sjukpenning av Försäkringskassan.

Den otursamme Kalle har inte bara influensa, hans rygg låser sig när han flyttar sängen för att plocka upp glasögonen som ramlat ner bakom den. Orsaken till Kalles sjukfrånvaro blir därför förändrad.
Han kontaktar på nytt sin läkare som bedömer att hans arbetsförmåga är helt nedsatt i ytterligare tre veckor till att börja med. På läkarintyget har läkaren tydligt motiverat detta samt rekommenderat att Kalle bör söka hjälp hos kiropraktor och/eller sjukgymnast under denna period för att få hjälp med att bli frisk i ryggen. Eftersom Kalle har en företagshälsovård funderar han på att ta kontakt med denna efter samtal med sin chef. Kalle ringer självklart och informerar sin chef om de förändrade förutsättningarna för sjukfrånvaron.

Fråga till handboken

4. Får medarbetaren besöka företagshälsovården utan att först förankra det hos chefen (eller annan på arbetsplatsen)?

5. Vilket uppdrag har er företagshälsovård i rehabärenden?

Som ni märker kan det bli flera turer även kring något så banalt som influensa. Det är alltså viktigt att chefen dokumenterar alla händelser i ett sjukärende. Skulle det falla sig så olyckligt att Kalles sjukfrånvaro blir så lång och krånglig att alla möjligheter till återgång i arbete hos Företaget AB är uttömda behövs dokumentationen. Det går exempelvis inte att starta en förhandling om att avsluta anställningen, om det inte finns dokumenterat hos arbetsgivaren att man har gjort allt som ingår i arbetsgivaransvaret.

Fråga till handboken

6. Vilka rutiner har ni på arbetsplatsen gällande dokumentation?

7. Var ska dokumentationen förvaras?

8. Vilka är ansvariga för att sköta dokumentationen i ett rehabärende?

9. Hur ska dokumentationen skötas? (T?ex i ett IT -stöd, eller i ett worddokument på hårddisken eller i ett kollegieblock).

Det viktigaste när det gäller dokumentation – förutom att den ska göras – är att den förvaras säkert med tanke på att rehabärenden innehåller sekretessbelagda uppgifter. Chefen och Kalle kommer nu överens om att träffas för ett rehabmöte inom en vecka. På Företaget AB har man som rutin att alltid ha ett rehabmöte med en medarbetare som är sjukskriven mer än två veckor. Vid rehabmötet kommer Kalle att träffa sin chef samt företagshälsovårdens rehabiliteringskoordinator.

Rehabmöte är arbetsgivarens möte med sin sjuka medarbetare, medan ett avstämningsmöte är Försäkringskassans möte som de kallar till då de anser att det finns behov av rehabiliterande åtgärder. I sådana fall brukar det första avstämningsmötet ske inom 90 dagar från karensdagen räknat.

Syftet med mötet är att ta reda på om det går att tillfälligt anpassa arbetsuppgifterna åt Kalle eller om tillfälligt andra arbetsuppgifter kan göra att han kan jobba. Deltidssjukskrivning är alltid bättre än heltidssjukskrivning. För att underlätta samtalet vid rehabmötet har arbetsgivaren själv, med hjälp av företagshälsovården, tagit fram en blankett med frågeställningar som är av största vikt: bl a vilka eventuella rehabåtgärder som behövs för att Kalle ska kunna komma tillbaka. Rehabiliteringskoordinatorn på företagshälsovården kan då, av arbetsgivaren, få i uppdrag att samordna rehabåtgärder för Kalle.