Verksamhetens webbplatser:

Fler än 1000 dör av jobbet varje år

GRANSKNING Runt 50 svenskar dör varje år i olyckor på jobbet. Men den verkliga siffran för döden på jobbet är avsevärt högre – omkring 1000 personer om året, visar Du&jobbets sammanställning.

Inom sex dagar i februari dog fyra män på jobbet. En busschaufför, två fabriksarbetare och en man som blev klämd till döds under en bil. Sammantaget har minst elva personer dött på jobbet hittills i år. Ljuset i mörkret är att dödsolyckorna på svenska arbetsplatser ändå gått ner markant. Från runt 300 om året på 1960-talet till omkring 50 de senaste åren. Fackförbundet Byggnads konstaterar exempelvis att fallolyckorna på byggen minskat. Den vanligaste dödsorsaken under senare år har varit trafikolyckor.

Dödsolyckor på jobbet är alltid dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt senare, ibland 20-30 år efter att man varit på den farliga arbetsplatsen.

Bengt Järvholm, professor vid yrkes- och miljömedicin i Umeå, gjorde för ett antal år sedan tillsammans med två kollegor en studie av hur många dödsfall i sjukdomar som var arbetsrelaterade.

– Vi kom fram till att det handlade om runt 800 fall per år. Men då har vi inte räknat alla sjukdomar. Vi räknade på sådant som man var överens om. Så det här är en avsiktligt ganska låg bedömning, säger Bengt Järvholm.

Den sjukdomsgrupp som skördar flest liv är hjärt- och kärlsjukdomarna. Årligen dör strax under 450 personer av arbetsrelaterade hjärtinfarkter. Den vanligaste anledningen var stress, men även skiftarbete och rökgaser låg bakom många dödsfall.

Kring 300 personer dör också årligen av cancer som kan knytas till arbete, i huvudsak handlar det om olika cancerformer i lungorna.

– Det är samma typ av cancer som rökare får, och risken är högre om man är rökare. Men om man fick bort arbetsmiljöfaktorerna skulle man få bort uppåt tio procent av lungcancerfallen, säger Bengt Järvholm.

Den mest kända cancerformen i arbetssammanhang är den obotliga mesoteliom, en cancer i lungsäckarna som i princip bara drabbar personer som varit i kontakt med asbest genom arbete. 130 personer drabbades av mesoteliom under 2013.

Många menar att cancerfallen kopplade till asbest kommer att minska eftersom det nu är 35 år sedan ämnet totalförbjöds. Men så enkelt verkar det inte vara.

– När det gäller exponering för kemiska produkter som asbest och kvarts (stendamm) borde kurvorna ha vänt nedåt nu. Men de ökar snarare, säger Ulf Kvarnström, ombudsman med arbetsmiljöansvar på Byggnads.

Varför går kurvorna åt fel håll?

– Det kan vara så att man arbetar på fel sätt, och utan skyddsutrustning, vid renoveringar av bostadshus, säger Ulf Kvarnström.

Det finns också ett samband – om än svagare – mellan bröstcancer och skiftarbete. Runt 70 dödsfall per år tror man orsakas av skiftarbete. Även när det gäller lungsjukdomen KOL finns kopplingar till arbetet. KOL drabbar i första hand rökare men även här ökar risken att dö avsevärt om man på jobbet dessutom utsätts för damm. Forskarna räknar därför med att ett 90- tal dödsfall i KOL årligen kan knytas till arbetslivet.

Bengt Järvholm tror att antalet arbetsrelaterade dödsfall i cancer och KOL kommer att minska. Däremot är han inte övertygad när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Han tror även att det finns dödsfall i stroke som kan knytas till arbetslivet – vilket man inte visste för ett antal år sedan.

– Mycket i arbetsmiljön har blivit bättre. På många industrier är det i dag lägre dammnivåer. En annan fördel är att mycket automatiserats. Den stora utmaningen idag gäller stress och skiftarbete, där har vi inte sett samma förbättringar som i den fysiska och kemiska arbetsmiljön, säger Bengt Järvholm.

Ulf Kvarnström menar att skyddsombuden har en viktig roll för att få ner dödsfallen. Det gäller både olyckorna och de arbetsrelaterade sjukdomarna.

– Om skyddsombud är med och vakar när man börjar arbeta på en ny arbetsplats tror jag att vi har mycket att vinna, säger han.

Sedan tillkommer självmorden. Runt 1500 människor tar årligen livet av sig i Sverige. Att det bland dem finns personer där problem på jobbet är utlösande är uppenbart. Som det uppmärksammade fallet i Krokom 2010 där en socialsekreterare tog livet av sig samma dag som han var kallad till förhandling om avsked.

Forskningen är dock tydlig med att självmord nästan alltid är förknippade med problem i flera av livets sfärer samtidigt. Så kan man då säga något om hur många av självmorden där arbetet haft en avgörande inverkan? Den numera avlidne professorn Heinz Leymann bedömde på 1990-talet att 100-300 självmord årligen kunde knytas till arbetet. Sedan dess har ingen annan gett sig på att göra en sifferuppskattning.

Töres Theorell, professor emeritus på Stressforskningsinstitutet i Stockholm, tror inte att Leymann var helt fel ute.

– Det är farligt att säga en siffra, men ett par hundra fall om året vågar man nog säga. Töres Theorell menar också att de senaste årens hårdare krav för att få sjukpenning vid sjukskrivning kan leda till självmord. Om ett sådant dödsfall är arbetsrelaterat kan diskuteras, men onekligen hänger det samman med yrkeslivet.

– Bland sjukskrivna som inte får sjukskrivningen godkänd känner sig många väldigt ifrågasatta, och får även ekonomiska bekymmer. I den gruppen finns det självmord, det är jag bergsäker på, säger Töres Theorell.

//OSCAR MAGNUSSON

Så många dör av jobbet per år

  • Arbetsplatsolyckor 47 *1
  • Cancer 301
  • Hjärt- och kärlsjukdomar 444
  • Lung- och luftvägssjukdomar 99
  • Självmord knutna till arbetet: 100-300 *2
    Sammantaget 991-1191 dödsfall per år.

Fotnot: Dödsfallen i sjukdomar, förutom cancer, gäller åldrarna 25-74 år. Siffrorna gällande sjukdomar kommer från studien ”Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige”, frånsett cancerformen mesoteliom där uppgiften är från Cancerregistret (2014) .

*1 – snitt för åren 2014-2016.
*2- uppskattning av Heinz Leymann/Töres Theorell

Kommentarer (2)

  1. Äntligen. Toppenbra artikel om dödsfall pga arbetssjukdomar.
    Kommer den i papperstidningen också? Maria

  2. Hej Maria,

    Ja, artikeln är även i papperstidningen,
    Vänligen Oscar Magnusson, reporter

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler