Ledare

Hoppjerkan i retur

Krönika 7 maj, 2013   |   0 kommentarer  

Minns du att hoppjerka en gång var fult ord för den som ofta växlade anställning? Nu har hoppjerkan befordrats till föredöme. Det säger det mesta om ändrade tider.

På 50-talet expanderade produktionen kraftigt efter kriget och det rådde brist på arbetskraft. Folk hittade för snabbt något bättre jobb och det blev rörigt med allt kommande och gående, ansågs det.

Idag är världen mer mättad med varor, kapital flyttar sig med ett datorklick till grönare gräs. Då behövs hoppjerkan igen, nu som ett slags stötdämpare. Fast mindre frivilligt denna gång, med få jobb att hoppa till när den flexibla anställningen tar slut. Och de kallas något modernare, som projektnomad.

Det är de unga som tar stöten, och särskilt de unga kvinnorna – 23 procent av 25–34-åringarna jobbar tillfälligt, mot 16 procent av männen i samma ålder och ca 6 procent av femtioåringarna.

Det behöver ju inte vara fel att byta ofta – om det finns jobb att byta till och pengar att tjäna.  Det är nog delvis en läggningsfråga vad man trivs med. Men att lösa anställningar skulle vara oproblematiska behöver man bara jämföra med banker och boende för att inse är fel. Vilken bank har en flexibel syn på att få amorteringar i tid? Vem vill bo tillfälligt?

Det märkliga är att samma krafter som tycker att det ger bäst trygghet att äga bostaden själv brukar nonchalera vikten av att så gott det nu går äga sin anställning, dvs ha ett fast jobb. Det ger en helt annan valfrihet åt individen vad gäller tidpunkten för jobbytet. Studier det senaste decenniet visar också att stödet för fasta jobb är överväldigande även bland unga.

Så gör hoppjerkandet frivilligt!

•Känner du något skydds- eller arbetsmiljöombud som gör en bra insats? Nominera hen till tävlingen om Stora skyddsombudspriset, som Du&jobbet arrangerar för femte gången. ”Att Sverige har lyckats så bra med arbetsmiljöarbetet beror på er skyddsombud. Jag är väldigt glad över att få dela ut det här priset till så förtjänta personer”, sa Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg vid prisceremonin på WorkingLife senast. 

Skribent: Eva Berlin