Utbilda mera!

När unga människor kommer till ett åldrande land borde det ses som en tillgång snarare än ett problem. Det som gäller är att de får utbildning och arbete.

Dagsläget är att Sverige tar emot en större andel flyktingar och deras anhöriga än andra stora invandrarländer – gruppen nyanlända med lägst utbildning. Cirka hälften har högst grundskola, många bara sex år i skolan. De flesta är unga med ett långt arbetsliv framför sig – och de behöver komma in det så fort som möjligt. Och vi behöver dem för arbetskraftsbrist väntar.

Här finns dock systemfel att rätta till. De lågt utbildade löper stor risk att hamna utanför av flera skäl: Dels för att Sverige är ett land med ovanligt få enkla jobb, dels för att arbetsgivarna har höga krav – regeln är gymnasiekompetens oavsett jobb. Dels för att den s k etableringstiden på normalt två år inte räcker för att människor med kanske sexårig skola ska hinna skaffa sig kvalifikationer eller ens börja på grundvux och läsa in grundskolan. Dels för att varken vuxenutbildningen eller skolväsendet i övrigt tycks beredda på den nya situationen: att antalet unga vuxna med mycket låg utbildning nu växer igen. T ex fanns det 2014 60 000 utlandsfödda 25-44-åringar med kortare utbildning än 9 år – en fördubbling sen år 2000, enligt uppgifter som Du&jobbet tagit fram från SCB

Bland Sverigefödda är ett fåtal så lågt utbildade, de flesta 50-plus.

Vuxenutbildningen når tyvärr få. Fyra av fem utlandsfödda som pluggar där har redan en gymnasie- eller högskoleutbildning från hemlandet. Arbetsförmedlingens siffror visar dessutom att svårigheterna växer, under 40 procent av de lågutbildade får jobb trots lång tid i landet. Behovet av en utbildningssatsning är alltså akut och avgörande för om integrationen i Sverige ska gå bra.

  • Läs mer i nya numret av Du&jobbet – även om hur Lycksele lyckats bättre med den än många andra kommuner och inte längre tappar invånare.