Nolltolerans mot dödsolyckor

I Facebookgruppen ”Support your local skyddsombud” gick jag med för skojs skull. Numer är jag också administratör där, och engagerar mig för att få andra att inse att arbetsmiljöfrågor är viktiga. Inte minst för samhället.

Varför får vi som skyddsombud alltid reda på vad saker och ting kostar. ”jamen, det förstår du väl att vi kan ju inte byta detta, det kostar oss 250 000 kronor”. Så säger de flesta arbetsgivarna ”-förstår du väl!” Nä, det gör inte jag, hur kan samhället, vi och arbetsgivaren mäta sjukdomar och ohälsa i ett engångsbelopp. Förstår inte arbetsgivaren att denna åtgärd också sparar pengar i form av sjukskrivningar och extra vikarier, eller ser arbetsgivaren det bara kortsiktigt. För att jag inte ska få hotbrev och bli lika populär som konstnären Lars Vilks, så finns det bra arbetsgivare också inte tal om annat.

Jag träffar många arbetsgivare i mitt arbete som regionalt skyddsombud. Det bästa är när jag börjar prata om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och vilka rutiner arbetsgivaren ska ha och genomföra, när de då ser ut som en hoprullad Allers i nyllet och fattar nada. Fast efter ett tag så ser jag att, det likt ett barn, tindrar till i ögonen på chefen. Då vet jag att chefen har fått en uppenbarelse, är det då en präst jag pratar med. Ja då blir jag nästan lite religiös.

När cheferna har kommit till insikt att det inte är så svårt eller jobbigt med SAM när det finns bra rutiner som underlättar arbetet, och de dessutom får hjälp av mig: då händer det! Cheferna ringer upp mig och ställer en massa frågor, allt från skyddsronder till rutiner kring SAM. Det är de tillfällena som gör detta arbete så otroligt spännande, det är dessa samtal jag ser framemot.

Så snälla ni som har arbetsmiljöansvaret: se till att ni har bra rutiner för arbetsmiljön, så att ingen ska skada sig eller ännu värre omkomma på just er arbetsplats. Det finns inget värre än att få ringa hem till nära och kära för att lämna detta besked. För trots allt så omkommer människor idag på sina arbetsplatser i Sverige (2008 68 personer, 2009 40 personer). Det som gäller är NOLLtolerans!

Om Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta under sämre  villkor än vad arbetsmiljölagen kräver. Vi lovar varandra detta i den djupaste insikten att om vi alla håller detta löfte så kommer vi att uppfylla våra krav på NOLLtolerans.

Var rädda om er, lev väl! Kenneth ”Wålle” Wåhlander