”Nej, nu är jag hungrig”

Jag satt en sen eftermiddag tillsammans med min handledare, mycket uppslukad av ett gemensamt forskningsprojekt och fullkomligt sög i mig av hans kunskap och erfarenhet. Jag hade så roligt att jag hade kunnat sitta kvar hela natten. Men plötsligt utbrast han ”Nej, nu är jag hungrig. Vi går och äter. Vi fortsätter med detta imorgon”.

Detta mycket enkla, självklara uttalande blev en väckarklocka för mig. Jag blev plötsligt varse hur jag själv brukade agera – även om mina drivkrafter oftast är konstruktiva och utmärks av nyfikenhet och viljan att lära, insåg jag att jag tillät dessa drivkrafter ta överhanden över fysiska behov såsom sömn och hunger. Jag är sån att jag gärna fortsätter arbeta när jag har flyt – även om jag känner mig trött eller hungrig. Jag antar att jag är rädd att tappa flytet och tänker att ”sova/äta kan jag göra lite senare”.

När denna episod inträffade höll jag som bäst på att återhämta mig från utbrändhet och kanske var det en ökad känslighet i samband med detta som fick mig att reagera och förstå något väldigt grundläggande. Inte ens de bästa drivkrafter och intentioner gynnar oss om vi inte tar tid att vila, äta och återhämta oss. Och flyt är enstaka, korta ögonblick av intensiv framgång medan engagemang är ett varaktigt, hållbart, konstruktivt tillstånd som inte försvinner, som man inte behöver vara rädd att tappa bort.

Oavsett vilka drivkrafter vi har för att nå framgång måste vi lyssna på kroppens signaler. Det är lätt att glömma bort, när man talar om hur ledare och chefer kan coacha sin personal för att bli bättre, mer produktiva. Eller när vi själva tävlar med andra och armbågar oss fram i livet för att nå en bättre tillvaro. Men ha tillit. Engagemanget väntar medan du äter middag.