Verksamhetens webbplatser:

Ledarskap som konstruktion av manlighet

Eva-Christin Arkenlund
[Bloggprofil]

Eva-Christin Arkenlund


Ålder: Vuxen
Bor: Trelleborg
Yrke och företag: Pedagogisk utvecklingsstrateg,
Brinner för: Relationsbyggandets ABC, för att uppnå lyxig organisationskultur!

Den första institutionen, familjen, och på det sätt som barn uppfostras där, gör sig gällande senare, helt beroende på familjens struktur och kulturella arv. De tankar som finns kring den process som ett barn genomgår när den blir till en vuxen person speglar vilket kön det har samt vilka förväntningar som styr den rådande könsordningen i samhället.

Flickor och pojkar lär sig under uppväxten vad som är lämpligt för respektive kön. Könssocialisationen bildar en bas för hur kvinnor och män kommer att agera och behandlas senare i arbetslivet. Kön skapas också i organisationer. Om något betraktas som skapat blir det möjligt att analysera vilka antaganden som gjorts.

Ledarskap som konstruktion av manlighet. Denna mening skulle kunna te sig som historia, förgången tid, men riktigt så är det fortfarande inte. Rubriken påstår att både manlighet och ledarskap är sociala konstruktioner, och att dessa konstruktioner är nära kopplade till varandra. Ledarskap blir ett redskap för att skapa en idealbild av manlighet. Manlighet och kvinnlighet är inte konstruerade på samma sätt, och begreppen står dessutom i en speciell relation till varandra.

Kopplingen mellan ledarskap och manlighet är påtaglig i arbetslivet generellt. Normen om manlig överordning och kvinnlig underordning i samhället, är förklaringen till att kvinnor i ledande positioner utgör ett motsägelsefullt och problematiskt fenomen. Om man genom att lyfta fram ett könsperspektiv, kan ge ny kunskap om ledarskap som en social konstruktion, som skulle vara skapad i tid och rum, så är den också följaktligen föränderlig. Det handlar då inte enbart om specifika egenskaper i ett ledarskap, utan om att analysera maktrelationen mellan kvinnor och män för att förstå obalansen och kvinnors situation i organisationer.

Att skapa synlighet och att studera det historiska perspektivet hur maktrelationer gör sig gällande i nutid, så skapas det en möjlighet att förändra. Det skapar möjligheten därför att ett ökat medvetande om hur maktstrukturen ser ut i elitens blivande, så kan en förändring ske till fördel för både män och kvinnor i maktens korridorer!

Genus handlar inte enbart om det individuella subjektets könsidentitet, utan också om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras. Det går att studera hur genus präglar och ges ett uttryck i relationer och på institutioner. Genus är ett sätt genom vilket makt uttrycks, förmedlas, betecknas, konstitueras och reproduceras. Det skiftar även över tid och rum, mellan kulturer och samhällen. Historikern Joan Scott menar att det sätt på vilket betydelser skapas i språket kan ge kunskap om hur genus får sin mening. Hon menar då inte enbart språket som ord i dess litterära betydelse, utan ordens skapande av betydelser, vårt språkbruk. Scott menar att klass skapar en social praktik, genom vilken människor etablerar relationer till andra, samt att språket skapar särskilda betydelser.

Grundar sig då mannens makt på kultur och tradition?

En studie om den amerikanske mannen av Susan Faludi (2001), visar hur mannen med nödvändighet färgas av den kultur som bidrar till hans blivande, hans sociala konstruktion. De jämförelser som görs mellan mannen inom militär respektive inom idrott kan också göra sig gällande för den svenska mannen. Ett försök att hitta grunden till olika kulturella aspekter slutar vanligtvis i att det alltid tycks finnas rationella och/eller historiska skäl till hur en individ agerar. Det latinska ordet för kultur är odling – man brukar jorden som ska gro. Man kan säga kultur innebär att hur ”vi” sår ”frön” som sedan ”blir” det ”vi” skördar.

Ett kulturellt perspektiv kan förklaras på många sätt där ett kan vara som en slags förfining, en livsstil som varierar människor emellan. Varje land, organisation och familj har sin egen kultur vilken ger riktlinjer till värderingar och samspelsmönster. Kulturen rymmer på ett vis en holografisk kvalitet, det vill säga, helheten återfinns i samtliga familjer. Kultur inbegriper även företeelser som rutiner och ritualer som skapar en slags social verklighet, de genererar sammanhållning.

För individen i en given kultur gäller det att passa in, att inte bryta mot det samspelsmönster och de sociala regler som finns. Om detta däremot sker, störs familjens/samhällets ”normala” livsmönster. Kulturen fungerar som en ledstjärna i det vardagliga livet. Olika traditioner och värderingar spelar således en avgörande roll inom varje kultur. Detta berättar jag för att skapa en förståelse för hur fördomar växer fram och reproduceras, och därför är det inte heller något som med snabbhet och lätthet förändras. Men, med kunskap och ökad medvetenhet så kan man förändra och skapa nya vanor som skapar stora skillnader i arbetslivet för kvinnor och män, så att den formella och reella kompetensen är den som får styra i de höga ledande posterna!

Vill du blogga? Maila oss!

  • För att motverka skräppost ber vi dig att fylla i orden som visas i textrutan.

Kommentarer (2)

  1. Intressant det som du skriver. Har du helheten publicerad på nätet?

  2. Hej Åsa,

    Tack för din fina respons! Nej, den ligger inte på nätet. Jag har imorgon och på fredag att skriva klart min lilla ”följetong” av manlig ledarskap för att skapa en ökad förståelse för vad det är som styr den manliga normen och fördomar kring ledarskap när det gäller kvinnor och män i högre ledande positioner.

    Vänlig hälsning
    Eva-Christin

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler