Verksamhetens webbplatser:

Svårt finna gemenskap i aktivitetskontor

Anita Pettersson-Strömbäck.

Arbetsgrupper som jobbat tätt ihop risker att splittras när de flyttar in aktivitetsbaserade kontor. ”Gruppen måste hitta sätt att organisera fram sammanhållning, det är viktigt för den psykosociala arbetsmiljön”, säger forskaren Anita Pettersson-Strömbäck.

Närmare 400 tjänstemän vid Örnsköldsviks kommun bytte under 2015-2016 arbetsplats. Drygt hälften av dem flyttade in i ett aktivitetsbaserat kontor, övriga fick traditionella kontorsrum. Under hela resan, före, under och efter flytt, följde ett antal forskare övergången. Du&jobbet har tidigare skrivit om forskningen som visade att cheferna trivdes bäst i det aktivitetsbaserade kontor, sämst trivdes handläggare och assistenter. Läs mer här.

En annan effekt av övergången till aktivitetsbaserat kontor var att en majoritet av dem som flyttade in i de nya lokalerna upplevde att samarbetet med de nära kollegorna försämrades.

– Lokalerna underlättar inte kontakter i den egna gruppen. Många upplever att den egna arbetsgruppen splittras, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Umeå universitet, och en av de delaktiga forskarna.

Hon pekar på att aktivitetsbaserade kontor inte innehåller någon naturlig gräns för en arbetsgrupp. Därför blir det också extra viktigt att hitta former för möten och umgänge inom gruppen, anser Anita Pettersson-Strömbäck.

– Ledningen måste inse att relationer är viktiga och inte är något man kan se ner på. Vi är sociala djur, beroende av relationer och att våra relationer är bra, fortsätter hon.

Forskningen kring Örnsköldsviks kommuns övergång till ett aktivitetsbaserat kontor presenterades i sin helhet på ett seminarium på AFA Försäkring nyligen. Några enkla svar på hur väl aktivitetsbaserade kontor fungerar är dock svårt att ge, menar de inblandade forskarna.

– Det kan vara jättebra, eller förödande. Man måste planera rätt och ta fram rutiner för ett systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck.

Det gick dock att se några tydliga mönster i forskningsresultaten från Örnsköldsvik. Bland dem som bytt till aktivitetsbaserat kontor ville 92 procent av cheferna arbeta vidare i en sådan miljö. Bland myndighetshandläggarna var det ingen som ville det.

Andra resultat bland dem som flyttat till aktivitetsbaserat kontor var att fler upplevde störningar och brus samt att man hade sämre tillgång till dagsljus (för att färre hade arbetsplats vid ett fönster).

Den upplevda produktiviteten var också något sämre.

En annan effekt av flytten var att vissa medarbetare tenderade att komma tidigare och tidigare för att försäkra sig om att få tillgång till enskilt rum, vilket det var brist på.

På plussidan med det aktivitetsbaserade kontoret fanns att man rörde sig mer, i snitt åtta minuter mer per dag. Cheferna tyckte också att det underlättade arbetet.

Den upplevda hälsan påverkades inte vare sig positivt eller negativt.

En fråga som forskarna ofta mötte var att det fanns oklarheter kring regler. Har en chef mandat att säga till medarbetare från en annan avdelning, exempelvis om personen stör?

– Man efterfrågade en tydlig regelstruktur och någon som ser till att reglerna efterlevs, säger Anita Pettersson-Strömbäck.

//OSCAR MAGNUSSON

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler