Verksamhetens webbplatser:

”Företagshälsor lurar många arbetsgivare”

Allt fler arbetsgivare beställer utredningar om kränkningar på den egna arbetsplatsen från företagshälsovården. Men utredningarna håller ofta skrämmande låg nivå, anser mobbningsforskaren Stefan Blomberg.

Stefan Blomberg är upprörd. Under en tid har han sett många exempel på utredningar av psykosocial arbetsmiljö som varit av väldigt låg kvalitet. Han har även mött många arbetsgivare som känner sig lurade. Även de konsulter som jobbar med utredningarna har ibland ringt till Stefan Blomberg och hans kollegor, närmast i panik, när de inser att de inte klarar av sitt uppdrag.

I ett blogginlägg på arbets- och miljömedicinbloggen skriver han att ”snikenhet går före ärlighet” och om ”konsulter och företagshälsor som medvetet eller utifrån en naiv okunnighet lurar arbetsgivare på hundratusentals kronor.”

– Effekten av dessa dåliga utredningar är att man riskerar att göra situationen ännu sämre, att man spär på en situation där människor blir väldigt frustrerade, säger Stefan Blomberg till Du&jobbet.

Stefan Blomberg Bild: Rikard Knutsson

Andra effekter av de dåliga utredningarna kan vara att anställdas förtroende för sin arbetsgivare rasar, och på vissa håll har det även utlöst en personalflykt, enligt Stefan Blomberg.

Framförallt handlar det om ett från början norskt arbetssätt för att utreda kränkningar, Faktaundersökning, som används utan att man känner till viktiga grunder i modellen.

– Man bryter mot grundläggande delar i metodiken, det blir konsekvent tokigt. Arbetsgivarna tror att de får en gedigen utredning men egentligen håller de sällan måttet, säger Stefan Blomberg.

Det finns ett ganska stort antal olika företag inom företagshälsovården i Sverige. Dels tre rikstäckande företag, dels ett större antal mindre företag. Stefan Blomberg är tydlig med att han inte vill dra hela branschen över samma kam. Skillnaderna är stora över landet.

– Det är viktigt att inte bara svartmåla. Vissa företagshälsor har investerat för att lära sig den här metodiken, men de är fortfarande i minoritet.

Det är flera anledningar som tillsammans gjort att efterfrågan på utredningar kring trakasserier och kränkande särbehandling på jobbet har ökat. En påtaglig anledning är att den relativt färska föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som kräver oberoende utredningar när det gäller kränkande särbehandling.

Det så kallade Krokom-fallet (där chefer åtalades för en anställds självmord) och en större offentlig debatt kring mobbning och trakasserier har också bidragit till öka intresset. #Metoo-kampanjen kommer sannolikt att öka efterfrågan på kränknings-utredningar ytterligare.

Varför är utredningarna då så dåliga? Främst för att det fattas utbildning, menar Stefan Blomberg som uppmanar både arbetsgivare och enskilda inom företagshälsovården att utbilda sig kring Faktaundersöknings-modellen.

Han uppmanar också de arbetsgivare som ska köpa in dessa utredningar till kritiskt tänkande. Att granska om konsulterna håller måttet, helt enkelt. En möjlighet är att i kontraktet ta med ett skadeståndsansvar om utredningen inte håller måttet.

Stefan Blomberg blogginlägg har väckt starka reaktioner. Över 100 personer har hört av sig till honom.  Många har uppskattat att han lyfter frågan, men några har varit arga. Det har även framförts önskemål om att inlägget ska tas bort.

– Vissa har tyckt att jag borde lyft det internt, inom branschen, i stället. Men det har jag faktiskt gjort, vid flera tillfällen. Till slut tröttnade jag på att se samma problem återkomma, gång på gång, säger Stefan Blomberg.

//OSCAR MAGNUSSON

Du&jobbet har skrivit det norska sättet att utreda mobbning, Faktaundersökning, tidigare. Läs mer om den norska modellen här.

Kommentarer (6)

  1. Det skulle uppskattas om denna breda och allvarliga kritik kunde konkretiseras – typ som Faktaundersökningsmetoden just förespråkar – så man kan agera och hantera sådant som ev. behöver hanteras. I huvudsak delar jag Stefans huvudbudskap.

  2. Glömde skriva att jag arbetar på Previa

  3. Jag instämmer helt i artikelrubriken! Och anser att de som säljer undersökningar som bara resulterar i rapporter är lika goda kålsupare. Det finns minst lika många versioner av sanningen som det finns inblandade. Rapporter ger inte försoning. Önskas försoning måste de inblandade mötas så att de tillsammans undersöker fältet, sina bidrag och inser lösningen.

  4. Jag instämmer helt i artikelrubriken! Och anser att de som säljer undersökningar som bara resulterar i rapporter är lika goda kålsupare. Det finns minst lika många versioner av sanningen som det finns inblandade. Rapporter ger inte försoning. Önskas försoning måste de inblandade mötas så att de tillsammans undersöker fältet, sina bidrag och inser lösningen. .
    Missade att presentera ett användbart och väl fungerande alternativ för att lösa problemen, gör som Michelangelo: https://www.linkedin.com/pulse/michelangelos-ansats-nicklas-and%C3%A9n/

  5. Det låter förfärligt, det som Stefan skriver om att trots att det finns bra undersökningsmetoder används de inte alternativt utförs på undermåligt sätt. Tråkigt för branschen tycker jag!
    Dock ska man ha klart för sig att en undersökande metod har som uppgift att just göra en oberoende granskning av ett skeende och till slut blir resultatet förhoppningsvis en förankrad rapport där åtgärder föreslås.
    Att hoppas på försoning som resultat av en faktaundersökning är att hoppas på fel sak, hur bra den är utförs. Den har som syfte att fastställa om någon har kränkts på jobbet, går det att belägga genom intervju eller andra exempel. Först därefter kan ansvar kan utkrävas och åtgärder av läkande karaktär vidtas.

  6. Heléne, så spännande att du och jag har diametralt olika uppfattningar i saken.
    Jag har arbetat praktiskt med dessa frågor sedan 2005 och vet av egen erfarenhet att när samtliga inblandade undersöker fältet tillsammans är det just en försoning som uppnås.

    Men, det är klart, om fokus ska vara på utkrävande av ansvar, straff och annat då kan de Moskvaprocessliknande underökningarna passa. Jag anser dem varken etiska eller professionella och det har hänt att jag anlitats där Feelgood och andra företagshälsor börjat med att undersöka vilket bara ställt till ett förfärligt elände för samtliga inblandade.

    Ingen annan svensk konsult vågar det jag vågar – nämligen att förplikta sig att bara ta betalt av kunden när samtliga inblandade på ett trovärdigt sätt bekräftar att de är färdiga med saken. Att det inte längre finns ouppklarade obehagligheter mellan dem, att konflikterna är lösta och att de är beredda att gå tillbaka till jobbet för att steg för steg (återupp-) bygga samarbete och förtroende. Jag har hittills alltid fått betalt. Och de nya mönstren håller när vi följer upp gruppen ett par månader senare.

    Det är hög tid att arbetet med psykosociala missförhållanden reformeras och att vi kan lägga dessa moskvaprocessliknande sanningskommissioner och rättegångsliknande förfaranden bakom oss och i stället hjälpa människor att försonas med varandra och med sig själva.

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler