Detta får chefer bestämma

AVSNITT 3: ARBETSLEDNINGSRÄTTEN

Kan du förflytta en anställd till en annan uppgift? Dra in semestern när högarna hopar sig? Tvinga med ovilliga på en kvällsaktivitet? Detta kan vara komplicerade frågor som du som chef ska kunna hantera. Jag ska nedan försöka att reda ut vad chefer har för rätt att bestämma.

• Det är måndag. Dags att börja jobba. Men idag tycker inte Annika och Pelle att dina anvisningar om vad som ska göras är de rätta. De vill hellre sätta igång med ett helt nytt projekt och låta den gamla utredningen vila, fastän den fortfarande är oläslig. Kan de göra det mot din vilja?
Nej, troligen inte, för enligt en grundprincip inom arbetsledningsrätten är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Det betyder att det är chefen som bestämmer det mesta på arbetsplatsen, t ex vilka som jobbar tillsammans, med vad och var. Det finns dock vissa begränsningar i bestämmanderätten genom lagregler, anställningsavtal, kollektivavtal och domar från Arbetsdomstolen.

Annika och Pelle kan dock känna sig lättade av att veta att arbetsgivaren är ansvarig för eventuella fel som orsakas av det de gör i tjänsten. Arbetsgivaren har ett ”principalansvar” för alla fel som den anställde gör, så länge den anställde inte orsakat skadan medvetet.

Om en ny satsning leder företaget i fördärvet kan Annika alltså aldrig bli skyldig att ersätta någon skada eftersom hon endast agerat på chefens order.

• En dag är du mycket stressad och föreslår att My kan passa på att handla din middagsmat när hon ändå ska skaffa de nya pärmarna att förvara utredningen i. Kan du be om detta?
Nej, det finns en ram för arbetsskyldigheten inom vilken arbetsgivaren måste hålla sig. Vad gäller middagsmaten så ligger detta uppdrag utanför den yttre ramen för arbetsskyldigheten.

Enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) har arbetsgivaren på olika sätt en skyldighet att förhandla med fackföreningarna på arbetsplatsen – om det finns sådana – innan beslut i vissa frågor. Du som arbetsgivare kan alltså inte alltid leda och fördela arbetet utan att först ha en dialog med facket, du måste tala med dem innan du till exempel tillsätter Norma som chef över Annika och Pelle.

Du måste dock inte komma överens med facket, utan kan för det mesta besluta som du vill även om facket inte tycker likadant. Det viktiga är att du har diskuterat med facket innan beslutet fattas.

• Du har kommit fram till att det nya finska projektet innebär nya arbetsgrupper. Annika ska i fortsättningen inte jobba med Pelle utan med Sami. Hon vill dock inte alls flytta på sig från sitt mysiga arbetsrum eller få nya kolleger. Vad gör du? Måste du prata med facket först?
Jo, du har rätt att flytta Annika från en lokal till en annan och från en gemenskap till en annan. Om flytten är från Malmö till Haparanda kan dock förändringen vara så ingripande att det kan jämställas med en uppsägning, så man måste givetvis hålla sig inom rimliga gränser.

Ofta anger anställningsavtalet var arbetet normalt ska utföras, och då måste arbetsgivaren erbjuda arbete i närheten av den platsen. Och även om förflyttningen inte är så omfattande så kan du ibland behöva förhandla med facket innan du fattar beslutet.

• Du tycker Pelle ska ta över uppgifter nu när Jannis går i pension. Han tvekar – måste han acceptera detta?
Ja, du får ge en anställd nya arbetsuppgifter om dessa ryms inom ramen för arbetsskyldigheten enligt anställningsavtalet eller kollektivavtalet, dvs du måste låta en utredare syssla med saker som har beröring med detta och inte exempelvis börja städa.

Om en omplacering ska ske på grund av personliga skäl och omplaceringen är särskilt ingripande krävs att arbetsgivaren har ”godtagbara skäl”. Denna princip slogs fast av Arbetsdomstolen 1989 och kallas för ”bastubadarprincipen”.

Namnet kommer sig av ett rättsfall då en anställd hade badat bastu under en känslig fas av sitt arbetspass, och arbetsgivaren ville därför omplacera honom till mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen ställde då upp dessa begränsningar för arbetsgivaren.

• Fikat drar allt längre ut på tiden, du tycker 20 minuter räcker, detta möts med irritation – vad gäller? Vad som ska göras på arbetstid är ju en typisk sak som chefen får bestämma över enligt grundprincipen att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. I arbetstidslagen finns en bestämmelse om att raster ska ligga så att arbetstagaren inte behöver arbeta mer än fem timmar i sträck. Enligt lag har man alltså rätt till en matrast åtminstone var femte timme.

Men kaffepauserna då? Jo i vissa kollektivavtal är det mycket detaljerat reglerat hur pauserna ska förläggas och hur långa de ska vara. Inom vissa yrken är det viktigare med en inplanerad paus än andra. Arbetsgivaren har en skyldighet att erbjuda en acceptabel arbetsmiljö för sina anställda, och för att inte drabbas av skador så behövs inom vissa yrken flera pauser än andra.

En bibliotekarie kan gå på toaletten när det behövs, men en busschaufför måste ju ha ett inplanerat stopp för att göra det möjligt. Parterna har därför i kollektivavtal kommit fram till hur många pauser chaufförerna ska ha.

Pausernas längd är inte fastslagen i arbetstidslagen, utan de ska vara av nödvändig längd. 20 minuter för en kaffepaus är på eller till och med över gränsen för vad en arbetsgivare behöver tillåta.

• I år har ni fått extra mycket att göra i juni, semestrarna är redan utlagda. Du vill helst att alla tar septembersemester vilket bemötts av långa protestbrev från dina anställda.
Semesterlagen reglerar hur semester ska tas ut och vem som bestämmer. Vid vilken tidpunkt semestern ska tas ut ska beslutas i samråd mellan chefen och den anställde eller dennes fackförening, men det är arbetsgivaren som bestämmer om man inte kommer överens. Chefen kan dock inte frångå de minimikrav som finns i semesterlagen om exempelvis fem veckors semester per år, och att minst fyra veckor av dessa normalt ska förläggas under sommarmånaderna. Har semestern väl lagts ut så kan inte chefen flytta den om den anställde inte går med på det.

• Ni planerar kom-igång möte inför nya Finlandsatsningen. Alla ska få pröva finsk mat, basta med nya samarbetspartners etc på torsdag kväll. Pelle säger att han tränar yoga då och vägrar följa med – vad gör du?
Det kan bli lite knepigt för dig att tvinga med Pelle om han inte vill gå på kvällsaktiviteten. I ert anställningsavtal bör det stå att vissa företagsaktiviteter under kvällstid kan förekomma och att ni ger kompledigt eller betalar extra för detta. För att det ska vara rimligt att kräva att Pelle ska följa med måste du också säga till i god tid.

I anställningsavtalet eller kollektivavtalet så regleras med största sannolikhet vilken arbetstid som gäller för varje anställd. Inom lojalitetsplikten ingår det dock en viss flexibilitet om att i undantagsfall utföra arbete på andra tidpunkter än de som är angivna i avtalet.