Vem vill du vara i framtiden? Människokunskap DEL 14: UPPBROTT

FÖRÄNDRING Hur vet man när det är dags att bryta upp från en arbetsplats? Ta hjälp av tanken på vad du vill att vännerna ska säga om dig på din 80-årsdag, råder psykologen Oskar Henrikson, Psykologifabriken.

Har du också suttit och försökt bestämma dig med hjälp av listor där du räknar plus och minus med olika sätt att handla? Min erfarenhet är att plusen och minusen alltid blir lika många … Flera omständigheter gör att uppbrott inte är det lättaste. Jag träffar Oskar Henrikson i Psykologifabrikens vackra rum i Gamla Stan för att tala om saken. – Det är svårt för människor att styras av långsiktiga perspektiv. Det dagliga tenderar att ta överhanden och det krävs en hel del för att fatta beslut som ger utdelning först på lite sikt. Det sk Marshmallowtestet är en fin metafor för detta, tycker han. Experimentet går ut på att barn får välja på att få en liten belöning omedelbart (en marshmallow) eller en större belöning om de klarar att vänta en kvart (flera marshmallows).

Forskarna fann att de med viljestyrka nog att vänta fick ett bättre liv på flera sätt i framtiden. Kritiker har dock menat att andra faktorer som ekonomisk bakgrund och intelligens har större betydelse. – Men förmågan att anlägga ett långsiktigt perspektiv på sig själv är viktig för att göra bra val. Jag brukar rekommendera människor att föreställa sig sin sista dag på jobbet eller sin 80-årsdag. Vad kommer de som hyllar dig att säga till dig – och vad vill du att de ska säga? Det är knappast ”Så bra att du härdade ut länge på det där trista jobbet du vantrivdes med”. En annan aspekt är att vi är mer känsliga för förluster, än pigga på att något nytt ska hända. – Vi är benägna att stanna på jobb och i relationer, även när det inte fungerar så bra. Vi är rädda att förlora det vi har och att hamna i ett sämre läge.

Något som också talar mot uppbrott är vår tendens att stanna längre ju mer tid och tankar vi investerat i något. Om du redan t ex satsat en halvtimmes väntan på en sen buss, förlorar du den tiden om du ger upp och går därifrån. – Du måste i så fall erkänna att du slösat bort en halvtimme och tagit fel beslut. Vi vill ogärna ha fel. Den som står mitt uppe i något kan dessutom ha svårt att få syn på sitt läge. – Fisken i vattnet har ju knappast perspektiv på att den är i vattnet… Hur ska man då göra för att komma fram till beslut? Förutom 80-årstestet kan det vara till hjälp att fundera över vad bra arbetsmiljö är för dig. En vettig chef, lagom mycket att göra, goda relationer i gruppen, tydligt mål? Gå sedan igenom punkt för punkt och pricka av: Är chefen i själva verket hemsk? Arbetet stressigt? Kollegorna inte så trevliga? Ett otillfredsställande resultat kan vara tecken på att du bör söka dig vidare.

Men det är rimligt att först lyfta frågorna och försöka göra något åt problemen – om inte annat för deras skull som blir kvar, tycker Oskar Henrikson. Ge alltså inte upp för snabbt. – Lite får man räkna med att kämpa. Det blir varken lyckliga relationer eller ett lyckligt arbetsliv, om man inte försöker ändra på saker. Fråga dig t ex: Vad utvecklas jag av: Stanna eller kämpa på? Jag kanske känner mig ensam i gruppen för att jag är dålig på att tala om för mina kollegor vad som är viktigt för mig? Jag kanske borde bli bättre på den saken, snarare än att söka upp en ny arbetsgrupp? Har jag redan försökt tillräckligt? – Ibland tycker jag vi ger upp för lätt. Säg att någon varit hos en psykolog en gång. Det gav inget. Då kan man ju inte dra slutsatsen att det aldrig fungerar. Bara för att man ser en dålig film, slutar man ju inte att gå på bio. Pricka alltså av: Vad har du konkret gjort för att få saker att fungera? – Om du först prövar kan du dessutom göra ett mer testat beslut, än när du sitter på kammaren och grubblar. Något som kan bidra till onödig förändring är människors tendens att snabbt vänja sig vid nyheter, vid välstånd, vid saker och vilja ha mer och mer i tron att man då blir nöjdare. Å andra sidan: Låt inte ett dåligt läge gå för långt. Stannar man för länge kan man börja känna sig nedbruten och orken till uppbrott kan avta, påpekar Oskar Henrikson. – Och det kan kanske kännas svårt att övertyga en tilltänkt arbetsgivare om vilken fantastisk kraft man är … Fundera också över storleken på uppbrotten. Ett alltför stort steg kan ibland bli just oöverstigligt. – Jag tycker att man inför sig själv kan gradera alternativen; handlar det om ny arbetsgrupp, ny avdelning, nytt företag, nytt yrke? Börja med ett så pass stort steg som du klarar av. Oskar Henrikson har själv erfarenhet av att fundera över uppbrott. – Jag startade ett företag tillsammans med andra för tio år sedan. Efter några år blev det tydligt att vi hade olika mål med vart vi ville ta företaget. Vi diskuterade, men kom inte överens. Det tog lång tid för mig att förstå att jag borde lämna. Jag skulle säga att jag stannade ett år för länge. Han beskriver hur intresset för det han brukade gilla minskade, hur han började jobba mera på distans, nästan undvika arbetsplatsen. Nära och kära började ställa frågor. Slutsatsen, att det inte gick att lösa problemen, kom han fram till efter att själv ha gått till en psykolog. – Jag hade varit med och startat företaget. Insikten att det inte gick längre var en slags sorg. Lösningen blev att starta ett annat företag med en kollega. Och förra året köpte de tillbaka ursprungsföretaget. Konflikter handlar oftare än man brukar tro om att ha olika mål, än om att personkemin inte fungerar, säger han. – Du bråkar med någon och tror att det beror på att ni har så olika personligheter. Men låt säga att ni ska ut och vandra. Du vill till Piteå och den andra till Malmö. Det är ju inte konstigt om ni efter ett tag inte längre är så överens.

Arbetsgivare behöver i allt högre grad konkurrera med att kunna erbjuda ett lyckligt arbetsliv. Om företaget ligger över medel när det gäller arbetsklimatet är det lättare att möta motgångar. Är läget bara OK, blir företaget mer sårbart. – Då sjunker man snabbt under medel om något problem inträffar och det kan vara svårt att ta sig uppåt igen. Studier visar att företag som satsar på personalen får behålla arbetskraften längre om det svajar, människor känner mer lojalitet då.

Eva Berlin

9 TECKEN: DAGS ATT BRYTA UPP

1. Du blir inte hörd
Vi mår bra när folk lyssnar på oss och tar oss på allvar.
2. Du blir kritiserad inför arbetskamraterna
Rättvis feedback är nyttigt för att lära och utvecklas, men att bli kritiserad och utskälld framför sina arbetskamrater är aldrig rätt.
3. Ingen säger ”tack” – någonsin
Alla människor behöver uppmuntran och att få veta att det vi gör är betydelsefullt.
4. Din chef bryr sig mer om egen karriär än sina medarbetare
En bra chef är lyhörd och vet när medarbetarna trivs och mår bra.
5. Du känner dig osynlig
Alla människor behöver känna att de är uppskattade och en del av ett större sammanhang.
6. Du har helt tappat lusten att gå till jobbet
Vi behöver utmaningar och stimulans för att utvecklas och må bra.
7. Det finns ingen framtid
Även de enklaste av arbeten måste ha en morot – möjligheter till vidareutbildning och befordran.
8. Du är ensam om dina drömmar
Det är kanske nu du ska dra nytta av ditt entreprenörstänkande och starta ett eget företag?
9. Du tror att du inte kan få något annat jobb
Våga lita på att gräset faktiskt kan vara grönare på andra sidan.
Källa: www.smartare-liv.se/ artiklar.php?visa=dagsattbytajobb

VARJE ÅR BYTER EN AV SJU JOBB
Det finns en föreställning om att det blivit allt vanligare att byta jobb. Det tycks inte så, sett till andelen som årligen gör så. Andelen har inte ändrats sedan slutet på 80-talet och ligger kring 15 procent, enligt uppgifter från SCB. Mellan 1987–1988 var den 15,7 procent och 2015–1016 14,2 procent. Ett undantag är lågkonjunkturen under början av 90-talet, då den sjönk till kring 9 procent. Andelen förvärvsarbetande som är kvar hos samma arbetsgivare 15 år senare är 15 procent. De flesta jobbyten sker de första åren under en anställning, främst bland unga under 30, de flesta från jobb som callcenter, städ, bemanning.

BRA ARBETSMILJÖ GÖR OSS BÄTTRE
Miljön omkring oss påverkar hur vi uppträder snarare än personligheten. Designa för en bra arbetsmiljö och få bättre relationer och resultat, skriver Oskar Henrikson i boken ”Ensam eller stark, Åtta principer för framgångsrika team”. Principerna är:
1. Tydlig grupp med tydligt mål
2. Rättvis fördelning mellan insats och belöning
3. Rättvist och inkluderande ledarskap
4. Uppföljning av överenskomna beteenden
5. Graderade sanktioner för ohjälpsamma beteenden
6. Snabb och rättvis konflikthantering
7. Mandat till självbestämmande
8. Koordinering med andra grupper.