Ting vattenpasset – När golvet inte ska luta

Hur får du golv vågräta? Den frågan har byggarna funderat över sedan tidernas begynnelse. Vattenpasset gjorde allt lättare.

Går du in i en riktigt gammal byggnad är möjligheten stor att golven lutar. Det kan förstås bero på sättningar, men också handla om något helt annat, och banalare. De hade inga vattenpass. Med hjälp av ett vanligt lod gick det att mura eller timra på höjden utan att väggarna lutade snett. När golven skulle läggas blev det svårare. Då fransmannen Melchisédech Thévenot 1661 konstruerade det första vattenpasset bör det ha hörts en kollektiv suck av lättnad från den tidens byggnadsarbetare.
ROMARNA
Det fanns förstås föregångare till vattenpasset. Romarna använde en konstruktion där de fäste lod på vardera sidan av en bjälke med ben. Om loden hängde lika långt ner på benen, kunde man konstatera att bjälken var (nåja…) vågrät. De tidiga araberna använde en slang som delvis fylldes med vatten. När lika mycket vatten rann ut från båda sidor, var läget vågrätt. Varianter av denna gamla uppfinning används fortfarande på byggena.
OSLAGBART
Men med vattenpasset hade man funnit ett närmast oslagbart sätt att få ytor att inte luta fel. Det kunde användas både lod- och vågrätt, även om murarna fortsatte att använda sina lod, de ville ju få väggen rak redan från början. Redan i slutet av 1600-talet började passen användas på franska byggen, och hundra år senare var de lika oundgängliga i verktygslådan som hammaren, sågen och skruvmejseln. Idag har vattenpassen börjat ge vika för modern laserteknik. Men en sak är säker. Vi ska vara tacksamma för att de fanns till hands när de höga hus många av oss bor i byggdes.

Jonas Fogelqvist
jonas.fogelqvist@duochjobbet.se

MÅNGKUNNIG UPPLYSARE LÄRDE UT SIMNING
Melchisédech Thévenot var en av de där tidiga upplysningsmännen som inte tycks ha sett några gränser för vad som är möjligt. Förutom att uppfinna vattenpasset ritade han epokgörande kartor, studerade astronomi, fysik och medicin, talade hebreiska, turkiska och arabiska, och var med om att utföra betydande studier om hur både människor och växter befruktas. Icke att förglömma, gav han 1696 ut boken ”Konsten att simma”, som anses ha gjort bröstsimmet populärt.

JÄMVIKTEN SOM IDÉ


För några år sedan kom en inflytelserik och omdebatterad bok ut – de brittiska forskarna Richard Wilkinsons och Kate Pickets Jämlikhetsanden (Karneval). De ansåg sig kunna visa att människor mår bättre och är friskare i jämlika samhällen. Med den svenska översättningen föll dock en engelsk ordlek bort. I Storbritannien heter boken The Spirit Level. Och ja, ni gissar rätt. En ordagrann översättning hade varit Vattenpasset. En rätt bra symbol för jämvikt, eller hur?

” Får man bada var som helst, eller måste man ha ett vattenpass?”
Dåligt skämt med okänt ursprung