Säkrare på jobbet: Ängelholm satsar för att skydda anställda mot hot och våld

FÖREBYGGA Utbildning för riskgrupper, checklistor, ombyggda lokaler för socialtjänsten och nytt incidentrapporteringssystem. Det är några av Ängelholms kommuns åtgärder för att minska risken för hot och våld, berättar säkerhetshandläggaren Christina Frånberg Nilsson.

En hotfull situation kan uppstå om en frustrerad medborgare får nej av socialtjänsten, när personal på bibliotek möter stökiga personer eller om lokalvårdare som jobbar på obekväma tider träffar på obehöriga. Det säger säkerhetshandläggaren Christina Frånberg Nilsson. Några mer allvarliga händelser har inträffat. – Lärare har blivit sparkade eller skallade, en socialsekreterare har blivit nedslagen på jobbet. Men det mesta som händer är otrevligt prat, hot, det jag kallar blåmärken på själen.

Ibland kan det nästan vara lättare att få förståelse av omgivningen om man visar ett blåmärke på kroppen… Det faktum att kommunen har en särskild säkerhetshandläggare anställd är tecken på höga ambitioner i Ängelholm, säger hon. Detta finns långt ifrån i alla kommuner. – Cheferna är idag väl medvetna om riskerna och måna om sin personal. På våra utbildningar och övningar som sker årligen inom t ex socialtjänsten påtalas vikten av att rapportera alla incidenter.

Hon utbildar riskgrupper i hela kommun, allt från socialsekreterare till lokalvårdare eller anställda på överförmyndarenheten. Det finns även ett ökande behov i skolan, påpekar hon, det har blivit en allt hårdare ton. Cheferna ska se till att de som behöver kommer iväg på utbildning, som sker på arbetstid. – Mycket handlar kurserna om att använda sunt förnuft, vara lugn och inte gå in i hotfulla diskussioner.

Gäller det ett möte som håller på att spåra ur kan det vara vettigt att boka en ny tid. Kanske är det bättre att samtala per telefon. Vi lär också ut vad lagen säger, till exempel om rätten till självförsvar. Kursen tar också upp samtalsmetodik, om vikten av ett respektfullt tonläge och att lyssna med alla sinnen. Det kan t ex vara onödigt att påpeka uppenbara lögner, det är ofta bättre att invänta att personen själv motsäger sig.

I Ängelholm har socialtjänsten flyttat in i nya lokaler där möten med klienter sker i särskilt utformade besöksrum. – Miljön ska vara lugn och avskalad, inga skarpa färger som kan trigga aggressioner – rött är inte bra. Det ska inte finnas föremål som går att kasta som glasvaser, inga lågt hängande tavlor med spikar i väggen. Rummen ska ha två utgångar och varken klienten eller handläggaren ska känna sig inträngd i ett hörn.

Personal som går in i besöksavdelningen ska alltid ha på sig sitt larm. Dessa rum saknar personlig inredning, som t ex foton på barn. – Det ska man undvika i rum där man tar emot besökare. Du kan få kommentarer som: ”Jag ser att du har familj, är du inte rädd att något ska hända dina barn…?”

De nya lokalerna mötte ett visst motstånd från de anställda, berättar hon. – En del ville fortsätta som förut och ta emot besökare i det egna rummet. Ibland kan de som jobbat länge vifta bort risken, säga att de är så vana. En del utsätter sig kanske för lite väl mycket och tänker att det ingår i jobbet. Men hot är aldrig acceptabelt. Allt handlar om att personalen ska känna sig så trygg som möjligt. Skulle larmet gå från något av besöksrummen finns rutiner, t ex att de som befinner sig i besöksområdet ska springa till undsättning.

Vid falsklarm rapporterar man detta, alternativt vad som hänt, t ex nedslagen kollega. Resten av personalen i huset ska ta sig till receptionen, som kan skicka in fler till det larmande rummet. Säkerhetsenheten ska kontaktas vid allvarlig händelse, liksom polisen. Inkommande samtal kopplas bort. Kanske kommer man fram till att arbetsplatsen ska stänga för dagen, personal kanske ska tas om hand. Vid behov av läkarvård ska alltid en kollega eller anhörig följa med. – Det här är extrema händelser, som ännu inte inträffat, men vi förbereder oss.

Varför blir klienterna arga? – En del är mycket frustrerade och känner sig maktlösa. Det kan handla om svårigheter att göra sig förstådd, de kan känna sig lurade. De kan tycka att handläggarna är duktiga på att prata, själva kan de inte förklara så bra. Ibland är de inte arga på dig personligen utan på hela situationen de befinner sig i. Det är komplext att möta utsatta människor.

Socialtjänsten ska alltid göra riskbedömningar inför nya hembesök; är personen känd för att brusa upp, hur har ev kontakt per telefon känts? Man ska meddela kollegorna när och vart man ska och aldrig gå ensam vid misstanke om hot eller våld. Personlarm ska bäras. Andra råd i kommunens instruktioner vid hembesök handlar om att informera sig om reträttvägar, parkera bilen i färdriktningen, ställa sig minst en meter från dörröppningen och i en vinkel så att man ser in, låta bli att ta av skorna utan sätta på skoskydd, och kontakta receptionen om mötet drar ut på tiden.

Det är viktigt att anställda som drabbats av något får tillfälle att prata efteråt. En kollega kanske kan följa med hem, etc. – Tar man inte tag i situationen kan den ge efterverkningar senare, och leda till sömnproblem eller sjukskrivning. Människor är olika känsliga och kan ha olika stöd hemma, konstaterar hon. – Har du privata problem kan ett hot på jobbet bli droppen… Många erfarna blir dock duktiga på att scanna av situationer och avbryter innan något händer.

Finns det en hotbild som gör att någon känner sig orolig på stan, måste detta tas på allvar och polisen kopplas in. När det gäller risken för våldsbejakande extremism i kommunen kollar man vilka tecken på fenomenet skola och socialtjänst noterat. Det kan vara klotter, hur unga pratar om saken, berättar Christina Frånberg Nilsson. – Vi har inte noterat någon större aktivitet, däremot finns risken för hedersproblem där kvinnor i utsatta områden inte kan röra sig fritt eller göra egna val.

Här är hennes råd till andra arbetsplatser som vill minska risken för hot och våld:

  1. Tänk på ditt eget bemötande: Se människan och situationen. Var inte naiv, avbryt urspårade möten, våga fråga: Hotar du mig?
  2.  Plats: Välj rätt miljö för mötet, i besöksrum, per telefon, tillsammans med kollega eller vakt.
  3.  Följ upp incidenter: Varför gick det fel? Ska vi anmäla? Ta hand om personalen. Dra lärdom: vad kan vi lära? Vad behöver förändras? Följ upp efter en tid.
  4. Se till att ha bra rutiner för riskbedömning och tydliga roller i säkerhetsarbetet.
  5. Motverka risker genom att tänka på vad som kan göra brott möjliga: Någon vill ha något, lämpligt offer, frånvaro av kontroll.

Eva Berlin

9 steg mot hot och våld

1. Det är chefens ansvar att se till att arbetsmiljön är säker och medarbetarnas ansvar att följa skriftliga instruktioner.
2. Varje klient ska bemötas med respekt och värdighet.
3. Vid risk för hot och våld ska inte ensamarbete utföras, en riskbedömning ska ske i varje enskilt fall.
4. Gå in och avled besök som är högljutt. Avbryt om mötet blir obehagligt.
5. Tveka inte att larma eller att använda nödvärn.
6. Oanmälda besök som blir ett problem – se om ansvarig handläggare har tid, om inte, återkoppla till klienten om ny tid. Larma vid utåtagerande beteende.
7. Hemma – lämna inte privat telefonnummer till någon klient, släpp aldrig in dem i ditt hem. Vid hot – kontakta din chef som meddelar säkerhetsenheten om ev skyddsåtgärder.
8. Sociala medier – acceptera inte vänförfrågningar från klienter och var observant på hur tillgänglig du är.
9. Vid uppkomna skador – begär alltid rättsintyg, polisanmäl alltid. Det är alltid chefen som anmäler. Vid eventuell rättegång – chef eller kollegor följer med.
KÄLLA: Instruktion för hot och våld, Ängelholms kommun