Regeringen föreslår begränsad strejkrätt

STREJKRÄTT Strejker och blockader ska bara få gälla krav på kollektivavtal. Avtalslösa fack ska inte få ta till stridsåtgärder för att till exempel stoppa uppsägningar. Det föreslår regeringen.

Det som började med punktstrejker och lockouter i Göteborgs hamn tycks nu sluta med att strejkrätten för första gången i modern tid begränsas. Regeringen vill att fackföreningar bara ska få tillgripa stridsåtgärder om syftet är att teckna ett kollektivavtal. Och sedan tidigare gäller regeln: Först tecknade avtal gäller, andra fack kan bara begära likalydande hängavtal.

Parterna på arbetsmarknaden är nöjda med regeringens förslag. Arbetsrättsjuristen Mats Glavå är dock orolig för konsekvenserna. Möjligheten öppnar sig för arbetsgivare att teckna avtal med det fack som bjuder lägst, säger han. Ända sedan 1970-talet har oberoende Hamnarbetareförbundets avdelning 4 – ”Hamnfyran” – organiserat majoriteten av arbetarna i Göteborgs hamn. Förbundet har aldrig haft kollektivavtal, men däremot en rad lokala överenskommelser som garanterat dem fackligt inflytande. Sedan företaget APM Terminals tog över driften av hamnens containerterminal 2012, som hanterar hälften av Sveriges containerhandel, har dock samarbetet kärvat. I början av 2016 stängdes Hamn ute från fackliga förhandlingar. Arbetsgivaren meddelade att man inte längre erkände förbundets skyddsombud. Avdelningens ordförande fick inte längre arbeta fackligt på betald arbetstid. APM Terminals erbjöd Hamn att teckna ett hängavtal på Transports rikstäckande avtal. Hamn har dock sedan länge krävt ett eget avtal. Med ett hängavtal skulle de bli underställda Transport, har Hamnfyran resonerat.

Konflikten har lett till punktstrejker, övertidsblockader och förra sommaren till en längre lockout av arbetarna under kvällar och nätter. Containerhamnens verksamhet har förstås blivit lidande. Hamnen spelar en viktig roll för framförallt den västsvenska industrin. Från näringslivet började det resas krav på åtgärder. Redan i maj 2017 sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att striden visade att den svenska modellen inte alltid fungerar tillfredsställande. En utredning tillsattes, med direktivet att se över möjligheten att begränsa strejkrätten när det finns ett avtal.

Utredningen blev dock överspelad, när arbetsmarknadens parter den 5 juni kom överens om en gemensam skrivelse till regeringen. De presenterade detaljerade förslag på hur stridsåtgärderna kunde begränsas på ett sätt som gjorde Hamns punktstrejker och blockader olagliga. Och när LO, Svenskt Näringsliv, TCO och Saco enar sig om något, brukar regeringar oavsett färg lyssna. Parterna föreslog att stridsåtgärder bara skulle få tillgripas i syfte att få till stånd ett kollektivavtal. Däremot skulle det inte vara tillåtet att t ex strejka för att stoppa en uppsägning eller påverka en arbetsmiljöfråga. Detta skulle effektivt sätta stopp för avtalslösa organisationers möjligheter att påverka arbetsgivare som redan är bundna av kollektivavtal. Ylva Johansson meddelade direkt att hon såg positivt på förslagen. Resten var egentligen bara en transportsträcka. När regeringen nu lagt fram en promemoria som ska skickas på remiss utgår den helt från parternas skrivelse. Regeringens lagförslag innebär i korthet detta:

  • När arbetsgivaren redan är bunden av ett kollektivavtal med ett fackförbund, får andra organisationer bara ta till stridsåtgärder om syftet är att få ett eget avtal med fredsplikt.
  • Av gällande rätt följer att detta avtal i så fall blir ett hängavtal med samma innehåll som det först tecknade avtalet. Det går alltså inte att strejka sig till bättre villkor än de som redan avtalats.
  • Det blir inte tillåtet att tillgripa stridsåtgärder för att utöva påtryckning i rättstvister om innebörden av lag eller avtal. Detta gäller även om arbetsgivaren inte är bunden av ett kollektivavtal. Strejker för att till exempel förhindra en uppsägning förbjuds alltså.
  • Rätten till sympatiåtgärder och politiska stridsåtgärder påverkas inte. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, är kritisk. Han menar att förslagen om begränsad strejkrätt hotar grundbultar i den svenska modellen. Om en arbetsgivare tecknar avtal med ett fack som till exempel accepterar lägre ingångslöner, skulle det bli svårt för andra fack att göra något åt saken. Han säger till Du&jobbet: – Det här riskerar att bakbinda inte bara Hamnarbetarförbundet, utan alla fack som organiserar majoriteten på en arbetsplats men som saknar kollektivavtal. Det öppnar helt enkelt upp möjligheten för arbetsgivare att teckna avtal med det fack som kräver minst. Och det kan i förlängningen drabba även LO och TCO facken. Redan idag är principen som sagt den, att först tecknade avtal gäller. Men den arbetsgivare som vill köra över majoriteten på arbetsplatsen riskerar strejker och blockader i en rad olika frågor, säger Mats Glavå. Det är ungefär det som hänt i Göteborg. Med regeringsförslagen skulle den möjligheten försvinna. Dan Holke, vd för LO-TCO rättsskydd, var förra året tveksam till om det var önskvärt att begränsa rätten till stridsåtgärder (se t ex Du&jobbet 6/17). Men han var med om att ta fram parternas skrivelse i somras, och ställer sig nu bakom regeringsförslagen. – Jag tycker att de är helt ok. Det är förstås alltid tungt för fackföreningar att gå med på några som helst inskränkningar av strejkrätten. Men de här skrivningarna innebär i princip bara att man gör lagstiftning av hur LO och TCO har agerat sedan 1930-talet.

Han tror inte att det finns någon risk för att arbetsgivarna börjar missbruka de nya reglerna genom att teckna avtal med den som kräver minst. – I teorin finns den möjligheten redan nu. Men vi har i praktiken inte hamnat i sådana situationer de senaste 70 åren. Även om vi inte använder strejkvapnet i rättstvister, brukar det inte vara bra för produktiviteten att sidsteppa majoritetsfacket. Dan Holke tycker att arbetsgivaren bär en del av skulden för situationen i Göteborgs hamn. – Om de agerat som arbetsgivare brukar hade de tagit fighten långt tidigare, exempelvis genom en lockout. Men nu blev det inte så. Och det här gäller faktiskt Sveriges största exporthamn. Konflikten har drabbat hela industrin i Västsverige. Det är inte rimligt att våra medlemmar ska riskera jobben för att en utomstående fackförening agerar så här.

Inte heller Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, ser några risker för den svenska modellen. Riskerna som påtalats är hypotetiska, säger han. Däremot är han missnöjd med regeringens tidsplan, som innebär att begränsningarna inte träder i kraft förrän om drygt ett år. – Enligt vår uppfattning är det bråttom att få de här förändringarna till stånd. När verksamheten i Göteborgs hamn störs blir det allvarliga konsekvenser för industrin. Både parternas överenskommelse och regeringens promemoria lämnar rätten till sympatiåtgärder i fred. Det innebär inte att Svenskt Näringsliv gett upp sina krav på ytterligare begränsningar av strejkrätten, poängterar Peter Jeppsson. – De nu aktuella förändringarna ser vi som en specialfråga. Vi vill fortfarande ha lagändringar som innebär att stridsåtgärder måste stå i proportion till konsekvenserna för företagen och allmänheten.

Jonas Fogelqvist