Recensioner – utvald läsning – nr.4-14

Lär av AD:s praxis före uppsägningen

AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
Sören Öman
Lars Åhnberg AB

Användbar: ? ? ? ? ?
Inspirerande: ? ? ?
Lättläst: ? ?

Uppsägningar är av två slag. För att vara rättsligt korrekta ska de antingen ha att göra med oacceptabelt beteende från en anställds sida, eller bero på arbetsbrist. Men arbetsbrist är inget entydigt begrepp, och mellan fack och företag uppstår ofta konflikt i kärva tider om hur stor den egentligen är. Skulle konflikten drivas till Arbetsdomstolen (AD) kommer arbetsgivaren att förhöras bl a om i vad mån hen seriöst bedömt ”behovet att genomföra en driftsinskränkning och dennas återverkning på arbetsstyrkan”. Det finns i den här boken – en exempelsamling av AD-domar – åtskilliga förklaringar av domstolens principer som borde vara mer kända. Bl a att om inte arbetsgivaren redovisar ”de bedömningar som skett och underlaget för dessa på ett tillfredsställande sätt, blir givetvis följden att uppsägningen redan av det skälet måste underkännas”. Ifall ett ärende tas upp i AD måste alltså arbetsgivaren kunna dokumentera bakgrunden till uppsägningen. Annars förlorar hen där.

AD:s domslut är en central och auktoritativ del av hur lagstiftningen kring svenskt anställningsskydd tolkas. Men AD:s tolkningar når sällan ut i arbetslivets yttersta kapillärer: småföretag och deras anställda. Det får som följd att uppsägningar emellanåt görs, som inte har stöd i lagen om anställningsskydd (las), som heller inte följs upp av facket ifall arbetskraften är oorganiserad, och som den drabbade inte har kunskaper, ork, eller mod att själv gå till domstol med. Även i större företag tas beslut som med större insikt i AD:s domslut skulle ha utformats annorlunda. Till exempel försummas av och till en uttömmande bedömning av möjligheten att omplacera.

Boken innehåller ett stort antal utdrag ur AD-domar på området. Det är alltså AD som är författaren, Sören Öman, dess vice ordförande, har valt ut och i någon mån redigerat texterna. Och det på ett sätt som accentuerar AD:s ambition – att inte bara avgöra ärendena i domslut utan också pedagogiskt sammanfatta vad som gäller. I den pedagogiken ingår att inte förenkla: lika komplicerat som ett resonemang är, som föregår ett domslut, nästan lika omständlig, men precis, blir sammanfattningen. Det här är ingen bok man läser från pärm till pärm. Det är när ett särskilt område, som rätten att säga upp personer med begränsad arbetsförmåga, konstruktionen av turordningskretsar, procedurerna vid uppsägning, osv, blir aktuellt på en arbetsplats som boken kommer till sin rätt. Den riktar sig till bl a personalchefer, förhandlare och fackliga ombud.

/Jan Enqvist

 

Historiskt viktigt om första stora strejken

Den stora strejken
Alfred Kämpe
Murbruk

Användbar: ? ? ?
Inspirerande: ? ? ? ?
Lättläst: ? ?

Det finns åtskilliga bortglömda eller till marginalerna förpassade svenska arbetarförfattare. Inte så konstigt, kanske, det kollektiva minnet är begränsat; det är omöjligt att vårda alla historiska personligheters gärning. Men att Alfred Kämpe (1877-1936) hör till denna skara har alltid förbryllat mig. Förlaget Murbruk har åstadkommit en kulturhistoriskt värdefull insats genom att nu ge ut på nytt Kämpes bok Den stora strejken om Sundsvallsstrejken 1879. Den är kanske inte representativ för den mångfacetterade författarens och tidningsmakarens produktion, men synnerligen relevant i dessa dagar, då det som arbetarna då kämpade för, rätten att organisera sig och organisationens rätt att förhandla, stundom ifrågasätts.

Över 1 000 sågverksarbetare i och nära Sundsvall lade ner arbetet i protest mot bland annat sänkta löner. Landshövding CurryTreffenberg satte in militär mot de strejkande och lyckades kväsa protestaktionerna efter knappt tio dagar. Denna strejk blev den kanske viktigaste utlösande faktorn bakom arbetarrörelsens bildande, och sedan dess har det varit få så våldsamma konfrontationer mellan arbete och kapital i Sverige, bortsett från Ådalenhändelserna 1931. Alfred Kämpe beskriver på ett mycket pedagogiskt sätt bakgrunden till Sundsvallsstrejken. Det är inte svårt att förstå att boken blev en vägledare för många unga fackligt aktiva när den gavs ut första gången 1929.

Alfred Kämpe, själv statarson, uppvuxen på Fyllingarums gods i Östergötland, skildrade statarnas villkor i skönlitterär form före Ivar Lo-Johansson. Den senare snarare inspirerades av Alfred Kämpe och lät en av sina noveller, Redaktörens död, handla om föregångaren, som slutade sina dagar som redaktör för fackförbundstidningen Lantarbetaren. Tidigare hade han varit chefredaktör för Folket. På varje nummers första sida skrev han under vinjetten ”Brev till en lantarbetare”, personligt om aktuella frågor. Inte sällan med ett moraliskt, och kanske moraliserande, tonfall. Mycket riktigt slutade hans sista brev med uppmaningen ”Envar må tillse att han icke faller”.

/Jan-Ewert Strömbäck

 

Tipset

Lär av det andra har lärt sig
Projektet Inclusive Europe är ett Socialfondsprojekt i Stockholmsregionen som syftat till att inspirera organisationer att lära av andra länder för att utveckla sin egen verksamhet. Det har skett framför allt genom 150 studiebesök i Europa. Deltagarna har studerat allt från hur Italien använder mikrokrediter till hur Tyskland arbetar med ungdomar i utanförskap. I broschyren Gränslösa Effekter kan du läsa om erfarenheter deltagarna tog med sig hem och om fällor att undvika vid transnationellt samarbete. Beställ genom att kontakta annemarie.flood@arbetsmiljoforum.se.

/Eva Berlin