Läslust viktig för framgång

LÄSNING – Oavsett vad du råkar ut för finns det alltid någon annan som varit med om värre och skrivit om saken. Böcker ger perspektiv och andra tankar, säger Katti Hoflin, kulturchef i Västra Götalandsregionen, som lett regeringens Läsdelegation.

Det finns många goda skäl att läsa. Och klara nackdelar om man är ovan läsare. Den som har med sig ett fattigt språk hemifrån, för att föräldrarna inte läser eller diskuterar, kan få ett sämre liv. Man utvecklar kanske inte sin livspotential, väljer kanske bort studier och ett intressant arbete. Läsförmåga är en sk basfärdighet som är avgörande för framgång i dagens arbetsliv. Den är också viktigt för det demokratiska samtalet, säger Katti Hoflin, som varit stadsbibliotekarie i Stockholm innan hon tog jobbet som kulturchef i Västra Götalandsregionen. – Det finns risk att skillnaderna ökar mellan dem som kan ta del av information och dem som inte orkar eller har tid. Det vore en livsfarlig utveckling. Vi behöver kunna bli ense som vad som har skett eller inte, så att inte grupper får varsin sanning. Katti Hoflin har lett Läsdelegationen, som haft i uppdrag att komma med förslag för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla barn och unga att bli bra på att läsa.

Det finns idag stora skillnader mellan grupper, både vad gäller läsförmåga och läslust. Skillnaderna beror framför allt på samhällsklass och kön. Familjebakgrund har t ex stor betydelse för små barns läsutveckling. Enligt Litteraturutredningen är andelen kvinnor som nån gång per vecka läser skönlitteratur nästan dubbelt så stor som andelen män. Barnen som växer upp nu kommer att behöva läsa mer än man någonsin gjort, konstaterar Läsdelegationens rapport. Samtidigt oroar mätresultaten vad gäller ungas läsförståelse och intresse, båda har försämrats och särskilt bland pojkar. Inom OECD-länderna nöjesläser hälften av pojkarna i åldern 15 år, mot 72 procent av flickorna.

Biblioteken är mycket viktiga för att utveckla lusten att läsa och utjämna villkoren, poängterar Katti Hoflin. Stärkta skolbibliotek och läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier är några av Läsdelegationens förslag. Idag saknar många skolor ett bibliotek. – Men läsintresse främjas inte genom att kasta böcker efter folk och säga ”Den här måste du läsa.” Det gäller att hitta människors lust, fråga sig: Vem är du? Vilken bok skulle passa dig? Det fina med bibliotek är de bygger på lust, tycker hon. – I skolan finns måsten och den som inte passar in i mallen känner sig lätt dum i huvudet, som en förlorare och tänker kanske att det är lika bra att bli värsting…När människor hittar sin lust och gör lustfyllda saker blir de magiska och drar till sig andras intresse. Folk undrar, vad är det som intresserar dig så mycket? Varför är du så besatt? Hon är stolt över att ha utvecklat biblioteket i Kulturhuset i Stockholm för 10-13-åringar. – Det gäller att gå från ord till handling när det gäller det populära ordet delaktighet. Barnen har själva fått bestämma hur de vill ha det där, t ex inga vuxna eller snoriga småsyskon. Man ska kunna ligga ner och läsa, spela in film, lyssna på musik. Allt leder till språkutveckling. Bibliotek är också en bra infrastruktur för integration, en väg in i det svenska samhället. Det är ett oglamoröst jobb att vara bibliotekarie, men biblioteken är en superkraft som behöver stärkas. Man kan inte rusta ner annan samhällsservice så att biblioteken blir det enda som finns kvar, tycker hon. – Idag får de ofta fungera som fritids, och bibliotekarierna får ägna tid åt att hjälpa människor med myndighetskontakter. Det vore bra om Medborgarkontoret ligger i samma hus och kan ge svar på sådana frågor. Biblioteket ska vara en bildningsplats!
Har vi en övertro på vikten av att kunna läsa och skriva bra i jobbet?
– Det är en komplex fråga. Det är ju inte så att vi istället har börjat kommunicera genom att skicka filmer, genom rörelser eller andra uttryck. Så ja, det är viktigt. Det finns dock definitivt en övertro på vikten av att t ex skriva mejl, tycker hon. Istället för att träffas eller ringa upp mejlar vi. Vi gör det även för att hålla ryggen fri, för att visa att vi har informerat. – Min erfarenhet efter många år i offentliga sektorn och hundratals mejl i inkorgen var dag är att mejlandet blivit något av en tsunami. Det tar massa arbetstid och kan bidra till missförstånd eftersom det är lättare att förstå varandra när man talas vid, ser gester och hör röstläget. Arbetsplatserna kan bidra och låta läsning ha en plats på jobbet, t ex genom arbetsplatsbibliotek. Enligt Läsdelegationen började dessa att byggas upp under 1970-talet. Verksamheten växte snabbt de kommande decennierna och sågs då som ett effektivt sätt att vinna nya läsare. Idag har betydelsen avtagit. – Arbetsplatsbiblioteken verkar bygga på att en eldsjäl har tagit sig an frågan. Det är för skört, de skulle behöva stärkas, tycker Katti Hoflin.

Ledningen på jobbet kan också inspirera genom att visa att läsning är viktigt. – En smart arbetsgivare inser att människor måste få andlig spis också. Vi har inget bra system ifall vi konstaterar: Jag gick på 47 000 möten under mitt arbetsliv och jobbade många timmar övertid – men blev utbränd… Det är dock inte helt lätt att komma in på företag med lässatsningar, det visar försök hon varit med om. – Vi hade t ex frigjort resurser till ett litet rörligt bibliotek. En gång lyckades vi alla fall knö in oss på Skanska, i samband med lunchen. Folk fick höra Jens Lapidus läsa en av sina noveller och var entusiastiska: Man frågade sig: Varför gör vi sånt här så sällan? Nya organisationsformer i arbetslivet gör det än viktigare att kunna ta till sig information, dvs läsa och skriva bra. Det brukar handla om att styra sig själv mot mål, förstå instruktioner, jobba självständigt, utvärdera och dokumentera.

Katti Hoflin tycker att chefer ska hålla lite distans till nya managementmoden och fundera på vad i dem som kan gynna verksamheten. – Försök hålla nya trender på mattan. Blir vi bättre av massor med nya krav på dokumentation? Man hör folk sucka i offentliga sektorn över allt nytt, men ifrågasätt! Jag var en gång på ett möte där en forskare sa: Viktigaste av allt är att kvalitetssäkra våra uppföljningssystem. Jag kunde inte låta bli att invända: Viktigast är väl ändå kvaliteten på vår verksamhet? Om nya uppgifter ändå tillkommer, fråga er: Vad kan vi då göra mindre av? Idag kommer många som inte har svenska som modersmål in på arbetsmarknaden. – Vi måste sänka kraven på perfekt svenska. Det tar tid att utveckla språket och att interagera med kollegor är ett bra sätt. Det kan vara lätt att dra slutsatsen att den som inte uttrycker sig bra i ord eller skrift är lite dum i huvudet, konstaterar hon. Det är fel slutsats. – Jag har en kompis med dyslexi som är en av de smartaste personer jag känner.

Arbetsplatsen kan hjälpa nyanlända att utveckla språket. – Tipsa om böcker och filmer som kan intressera personen. Lär av varandra: Jag lär dig mitt språk så kan du lära mig ditt. Ha en öppen dialog, där det är OK att påpeka hur man ska uttrycka sig på svenska, när någon säger fel. Den som idag förespråkar mer läsning bland unga för ingen hopplös kamp mot nya medier, anser hon. Dels ger t ex datorspel språkutveckling. – Om man spelar med personer från andra länder måste man hitta sätt att samtala. Jag har två killar som gör det och det är väldigt intressant att följa med i språkutvecklingen som sker i spelvärlden, hur de hittar nya uttryck. Dels läser många mycket på nätet, även om det inte är skönlitteratur.

Eva Berlin

3 FRÅGOR OM ARBETSPLATS BIBLIOTEK
Arbetsplatsbibliotek kan spela en viktig roll för att stimulera läslust i vardagen. Det säger Robert Aslan, nationell samordnare på ABF med ansvar för facklig studie- och kulturverksamhet.
1. Vilken betydelse kan ett bra arbetsplatsbibliotek ha?
Allas tillgång till sitt språk är en hörnsten i demokratin. Då kan vi ta vara på våra egna och varandras rättigheter. Läsning stärker självförtroendet och inlevelseförmågan och ger tillträde till andras berättelser. Skillnaderna i läsande är starkt kopplade till klasstillhörighet och utbildningsbakgrund.
2. Hur många arbetsplatsbibliotek finns det? På grund av bristfällig dokumentation och forskning är det ingen som vet. Gruppen ”Ett Läslyft för Sverige” har vid många tillfällen påpekat detta för Kulturrådet, men ingenting har hänt.
3. Vad kan göras för att stärka dem? Det vore önskvärt att fler kommunala folkbibliotek tog ett större ansvar. Då skulle de kunna kontrollera och utveckla verksamheten. Från ABF och LO/ TCO-förbundens sida uppmanar vi till samarbete med folkbibliotek och arbetsgivare.

SÅ SKA FLER LÄSA BÄTTRE
Här är Läsdelegationens förlag:

  • Skolbiblioteksverksamheten ska stärkas, bl a genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas.
  • Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras.
  • Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet och skrivas in i läroplanerna. De anställda ska kompetensutvecklas.
  • Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser kring barns och ungas läsning.

SÅ GÖR NI PLATS FÖR BÖCKER
ABF har gjort en checklista för dig som vill dra igång ett arbetsplatsbibliotek.

  • Gör en överenskommelse med din arbetsgivare. Får du ägna arbetstid åt att sköta biblioteket? I så fall hur mycket? Finns det plats i lokalerna?
  • Var ska jag ha mitt bibliotek? Det är bra med en plats där många rör sig, t ex en korridor eller ett lunchrum.
  • Var hittar jag pengarna? Är arbetsgivaren beredd att bidra? För 2500 – 5000 kan man få tag på bokhylla, boksnurra samt nya böcker. Hör om den studieansvarige på ditt fackförbund kan hjälpa dig. Det finns även fonder där du kan söka bidrag, hör med biblioteket på din ort. Kulturrådet är en instans. Tycker du att det verkar krångligt med ansökning, kontakta ditt fack eller ABF för hjälp.
  • Var hittar jag böckerna? Hör med biblioteket om de kan låna ut böcker. Ta kontakt med förlag och be om recensionsböcker.
  • Vilka kan jag samarbeta med? Nätverka med andra bokombud, t ex via mötesplatsen Boken på arbetsplatsen.
  • Författarbesök – hur gör jag? Kontakta t ex Föreningen arbetarskrivare
    http://arbetarskrivare. wordpress.com/, studieförbund eller Författarcentrum, www.forfattarcentrum.se.
  • Vilka får låna och hur? Fundera på om t ex biblioteket bara är för medlemmar eller för alla på arbetsplatsen. Ska ni ha lånelistor eller fri utlåning?
  • Hur kan jag hålla liv i ett arbetsplatsbibliotek? Du behöver vara aktiv och t ex utse månadens boktips eller berätta att nya böcker kommit. Byt plats på böckerna och rensa ut gammalt. Gör en enkät och fråga kollegorna vad de vill läsa.

KÄLLA: ABF checklista arbetsplatsbibliotek