Klienterna har värre problem – arbetsmiljön mer hotfull

Nästan hälften av olyckorna som lett till sjukfrånvaro på grund av hot och våld inträffar på Statens institutionsstyrelse SiS institutioner. De står också för merparten av ökningen, visar en ny rapport från Statskontoret, om läget på statens myndigheter. – Ökningen är oroväckande, tycker Jimmy Haller, nationellt huvudskyddsombud på SiS.

Statens institutionsstyrelse har 23 ungdomshem för tvångsvård av unga med psykosociala problem och 11 LVM- hem för vård av missbrukare. Vad beror ökningen av hot och våld på? – Om man lyssnar på våra skyddsombud anser de att klienterna idag har värre problem. Många ungdomar har svåra psykiska problem, exempelvis självskadebeteende, och kan vara väldigt utagerande. Klienterna på LVM-hemmen är yngre och har ett tyngre missbruk, ofta med samsjuklighet, alltså även psykiska problem. I den offentliga debatten talar man knappt om missbruksvård längre, påpekar han. Många är hemlösa och är i sämre skick. Behovet av psykiatrisk vård är stort, men Jimmy Hallers intryck är att psykiatrin har mindre resurser idag, vilket leder till att institutionerna inte får den hjälp de behöver. Fler av de intagna använder hot och våld för att få som de vill. – Huvudskyddsombuden anser att arbetsmiljön blivit mer hotfull och att personalen på många håll blivit mer otrygg.

Flera olika åtgärder behövs anser han, bl a:

  • Anmäla. – Vi måste bli bättre på att anmäla hot och våld. Idag finns en underrapportering och även oklarheter om vad som ska rapporteras och vad som kan accepteras. Jag anser att våld som skulle anmälas i samhället också ska anmälas hos oss. Idag tillåter vi ett visst mått av våld. Det är viktigt att åtminstone anmäla de hot som anställda bär med sig i tankarna. – Man kan få höra: ”Jag vet var ditt barn går på dagis…” Märker man att man tittar sig över axeln på stan ska man anmäla.
  • Utbildning. Utbildningen som personalen får i våldspreventiva program för att hantera hot och våld är inte tillräcklig. De ska förebygga och dämpa konflikter genom olika sätt att agera. – Det fungerar bra i många fall. Ibland har det motsatt effekt, eller ingen alls. Frågan är vad personalen ska göra då? Där har vi en påbörjad diskussion. Förr fick personalen t ex lära sig olika självskyddstekniker, men det har ledningen valt bort. Det som nu återstår är nödvärnsrätten. Han tillägger: – Idag är det bara ca hälften som genomfört den obligatoriska utbildningsdagen och ännu färre som tränat efteråt som tänkt. Det krävs mer tydliga direktiv uppifrån, så att institutionerna inte gör andra prioriteringar. Detta är inte fritt valt arbete.
  • Bemötande. Skyddsombuden behöver bemötas bättre. – Jag träffade nyligen 13 huvudskyddsombud. Flera berättade om orättvis behandling. Ena stunden anses man göra en jättebra insats. Så ställer man krav på arbetsmiljö och plötsligt kritiseras ens arbetsinsats och person. Han exemplifierar: – En kille med invandrarbakgrund som tog uppdraget fick plötsligt höra att han hade samarbetsproblem med kvinnor. Det är inte juste. Det är jätteallvarligt om folk inte vill vara skyddsombud. Vi har alla ett gemensamt intresse av bra arbetsmiljö. Förståelsen i organisationen har ökat, men det går för sakta.

Jimmy Haller betonar hur viktigt arbetet är som utförs på SiS institutioner. – Fanns inte vi skulle människor gå under. Vi räddar liv varje dag. Våra anställda gör ett jättebra arbete, givet förutsättningarna. Våra medarbetarenkäter visar att engagemang och motivation ligger högt. Samtidigt är statusen inte hög och det är svårt att rekrytera personal med rätt kvalifikationer och rätt kompetens. Han tycker att organisationen borde bli bättre på att berätta om det viktiga arbete som görs. – Vidden av svårigheterna är knappast kända hos allmänheten. Vi kan t ex bli kritiserade för att ungdomar får sitta avskilda i ett rum för att lugna ner sig. Det som inte framgår är vad som annars kunde hända. Det kan vara svårt för människor utanför SiS att förstå hur våldsamma och aggressiva ungdomarna kan vara, och hur stor risken är att de skadar sig själva eller andra. Trots svårigheterna kan det vara ett fantastiskt yrke, tycker han. – När man träffar någon som nu lever ett bra liv känns det jättehärligt.

Eva Berlin