Hälsa:Lev Gott 1-19

Få vill äta bättre

Bara var tredje svensk kan tänka sig att äta nyttigare under 2019. Detta trots att mer än hälften väger för mycket.

Fetman och stillasittandet ökar, men relativt få vill förändra sina kost- och motionsvanor. Det visar en Sifo-undersökning från Hjärt- Lungfonden. Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2018 tillhör 51 procent av svenskarna kategorin feta eller överviktiga – en ökning med 4 procentenheter på tio år.
TRÅKIGT
22 procent av svenskarna sitter ner minst tio timmar per dygn, en ökning med 2 procentenheter sedan 2016. Utvecklingen går alltså hälsomässigt åt fel håll. Men relativt få har lust att ändra sina vanor. 35 procent kan tänka sig att äta nyttigare under 2019, 46 procent kan tänka sig att träna mer. Att träning upplevs som tråkigt och jobbigt är det vanligaste skälet till att inte träna, enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Friskis&Svettis, Stockholm.
MER GRÖNT
En nationell plan för att förbättra svenskarnas matoch motionsvanor skulle göra det enklare för befolkningen att leva hälsosamt, menar Jan Nilsson i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd. Fem sätt att äta nyttigare: Ett halvt kilo frukt och grönt per dag, fullkornsbröd, -gröt,- pasta,-gryn, nyckelhålsmärkta livsmedel, fisk tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja i matlagningen.

Eva Berlin
eva.berlin@duochjobbet.se

GENTEST GER INTE SVAR

Gentester för hembruk finns att köpa, för några hundralappar. Allt som behövs är saliv från munnen. Du utlovas kunskap om risk för allt från skallighet till speciella sjukdomar. Men forskarna är kritiska. Företagen testar bara ett fåtal genvariationer. För de flesta sjukdomar finns det hundratals förändringar i hundratals gener som bidrar i olika kombinationer. Att dra slutsatser på individnivå utifrån ett test där man bara tittar på ett fåtal genvarianter går inte, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, till forskning.se.

4 000 Så många är anställda i företagshälsovården. De flesta är företagssköterskor. Därefter kommer beteendevetare, läkare och ergonomer.
Källa: Sveriges företagshälsor

LÖNSAMT TA MED LUNCHEN
En genomsnittlig utelunch i Sverige kostade drygt 94 kronor år 2017, enligt Gastrogate. Alltså troligen lite mer i år. Att äta ute fem dagar i veckan under ett arbetsår blir då ca 22 000 kronor. En genomsnittlig medtagen lunch kostar 29 kr, enligt Konsumentverket, alltså ca 7000 kronor för ett år. Besparing alltså 15 000 om du går helt in för lådorna. Har du svårt att hitta på vad du ska laga? En rad enkla recept hittar du här: www.itrim.se/lunch. Laga till exempel frittata med sparris och feta, gubbröra på knäcke eller nyttiga proteinvåfflor.

TÄTA HUS KRÄVER BRA MATERIAL
Inomhusluften i miljömärkta förskolor innehåller lägre halter av hälsofarliga kemikalier än luften i en förskola byggd utan miljöcertifiering. Val av byggnadsmaterial avgör kvaliteten, enligt forskaren Josefin Persson vid Örebro universitet. De allt fler täta husen kan få för höga halter av kemikalier.