Förbättrar studentmiljön

Råd – Sätt dig in i arbetsmiljölagen, stå på dig, visa att du bryr dig och lyssna på andra! Carl Sverdrup är huvudstuderandeskyddsombud på teknologkåren vid Lunds Tekniska högskola, LTH. Rasmus Göransson efterträder honom på posten i höst. Det här är deras råd till blivande studerandeskyddsombud.

Alla högskolor ska ha studerandeskyddsombud och arbetsmiljölagen gäller alla som studerar. Vad handlar då uppdraget om? – Det uppkommer väldigt många olika ärenden i studiemiljön under ett år – allt från bullriga lokaler till stress – och ofta får man chansen att arbeta med lite vad som helst. Vi har ett kollegium där alla sektionernas studerandeskyddsombud samlas och diskuterar studie- och arbetsmiljön på campus, berättar Carl Sverdrup.

Hans jobb är att samordna och bistå de studerandeskyddsombud som finns på LTH:s sektioner och se till så att de får möjlighet att utbilda sig. Ombuden deltar också i olika möten, t ex HMS-möten (Hälsa, miljö och säkerhet), husstyrelsemöten, i den lokala skyddskommittén, och de går även skyddsronder. – Studerandeskyddsombud har samma befogenheter som vanliga skyddsombud, med undantag av att vi inte får stoppa arbetet.

Skulle en sådan situation inträffa får vi be någon av de anställdas skyddsombud att agera. Vi ses i det sommartomma kårhuset, terminen är slut för de flesta. Teknologkåren har 7000 medlemmar, det motsvarar 80 procent av studenterna, men de totalt 17 studerandeskyddsombuden ansvarar för alla. De utses av kårens fullmäktige.

Rasmus Göransson har varit vanligt studerandeskyddsombud i sex månader och berättar om en skyddsrond. – Vi kollar att nödutgångarna inte är blockerade, att brandsläckarna är plomberade, att elinstallationer är ok, ifall det finns några skador i lokalerna. Det har kommit nya direktiv när det gäller märkning av kemikalier, så vi såg till att de märktes upp rätt. Risker just nu hänger ihop med att många ombyggnader pågår.

– Det medför buller, att studenterna får hålla till i provisoriska utrymmen som kan vara lyhörda, det kan vara kallt och dålig luft, säger Carl Sverdrup. De fyller i tillbudsrapporter. Jag får se en som handlar om risk för skärskada på grund av en trasig bänk där spikar sticker upp, som följd av dåligt underhåll. Mer allvarliga skador inträffar sällan.

De berättar om en brännskada i samband med en brandskyddsövning och en allergisk reaktion vid hantering av epoxi. Svårast är psykosociala frågor och personärenden, tycker båda. – Vi håller på att ta fram en psykosocial enkät tillsammans med lärosätet som ska genomföras VT 2020 med bl a frågor om diskriminering och trakasserier.

Min föregångare gjorde en enkät i samband med Metoo och mycket kom upp till ytan, berättar Carl Sverdrup. Mobbningsärenden är besvärliga, tycker han. Man får två sidor av en händelse, det kanske inte går att fastställa vad som hände. – Ifall någon person varit våldsam blir det samtidigt ett polisärende.

Jag tycker att även universitet har svårt att hantera sådana händelser, disciplinnämnden är mer inriktad på sådant som fusk i studierna. Studerandeskyddsombuden är också informationskanal för eleverna. – Vi har t ex ett formulär som heter Klaga, det kan gälla allt från att internetuppkopplingarna är långsamma, till att det är för kallt inomhus, eller att man blivit illa bemött av någon lärare eller annan student.

Vi får dagligen mejl med synpunkter och kollar också varje dag. Sen vidarebefordrar vi mejlen till dem som är ansvariga för t ex lokalerna, berättar Carl Sverdrup. Rasmus Göransson tillägger att man kan klaga anonymt, ifall man är orolig över att klagomålet skulle kunna påverka ens studier.

Om rektor skulle vilja vet vem som framfört synpunkterna råder sekretess. En annan aktuell fråga är stress – Studenter på LTH läser fleråriga ingenjörs-, arkitekt eller designutbildningar, naturligtvis kan det innebära stress. En enkät vi gjorde visade dock att man överlag var ganska nöjd, en del jobbar lite för mycket, inget akut framkom, säger Rasmus Göransson.

De hänvisar till Folkhälsoinstitutets enkät. Enligt den är ca hälften av alla studerande stressade, betydligt fler kvinnor än män. De är nöjda med utbildningen för uppdraget. – Alla studerandeskyddsombud utbildas, både om t ex sextrakasserier och diskriminering, vår roll, våra rättigheter, om arbetsmiljölagens huvuddrag, om sekretess. Vi har också fått utbildning i krishantering, svarar Carl Sverdrup.

Är då uppdraget roligt? – Ja! Det ger en reell chans att göra något för människor i deras studiemiljö och kunna påverka, säger Rasmus Göransson. Att kunna hjälpa andra tillhör det som gör att jag tycker det är meningsfullt att gå upp på morgonen. Löser man t ex ett problem med ventilation, så är det ju något som är bra för hundratals.

Det går att göra mycket, t ex uppmärksamma diskriminering och trakasserier. Ensamhet är ett stort problem, påpekar han. – Det känns bra att vara någon som folk kan vända sig till om de vill. Varje person vi kan hjälpa får kanske ett lite bättre liv. Vi berättar för studenterna att vi finns. Det kan också vara bra att ge folk möjlighet att säga sin mening, t ex genom en enkät.

Det är positivt att kunna påverka. Det känns bra att bistå universitet i arbetet mot psykisk ohälsa, tillägger Carl Sverdrup. Båda tycker att de lärt sig mycket. – Framför allt jättemycket om arbetsmiljö, hur processen att påverka går till, hur man driver ett ärende. Jag har definitivt blivit mer intresserad av frågorna.

– Jag har också blivit intresserad. Och det kommer jag definitivt att vara även när jag börjat jobba. I min bransch som är datateknik är det lätt att man pushar sig för mycket. Det är dåligt för företag om de anställda bränner ut sig, säger Rasmus Göransson.

Hur mycket arbete lägger du ner?
– Som vanligt studerandeskyddsombud jobbar du ideellt, jag kanske satsar i snitt en timme i veckan. Ett husstyrelsemöte kanske tar två timmar. Uppdraget är inget som går ut över studierna.

Carl Sverdrup är anställd av kåren för sitt uppdrag, där det även ingår att vara studiesocialt ansvarig. Han har alltså gjort uppehåll i sina studier under ett år. – Min erfarenhet är att systemet med studerandeskyddsombud fungerar bra – vi har en bra ställning. Men man ska ju aldrig vara riktigt nöjd.

Det som kunde bli bättre handlar bl a om tydlighet på posten, veta vad man ska göra, tydliga strukturer – något jag försökt bidra med. Det kan också ta tid innan åtgärder vidtas när vi anmäler fel, universitetet borde bli bättre på uppföljning. När det gäller att få en bättre psykosocial studiemiljö handlar det bl a om att bryta tystnadskulturen och prata om problemen.

Rasmus Göransson tillägger:
–En del studenter kommer direkt från gymnasiet och tror att högskolan är en slags fortsättning. De inser inte att det är som en arbetsplats och vet inte mycket om hur det fungerar här. Det vet heller inte vad man kan begära av arbetsmiljön. Det gör att studerandeskyddsombud är viktiga.

Eva Berlin