Banken satsade på egna skrivbord

KONTOR Skandinaviska Enskilda Banken gick mot strömmen vid flytten till det nya stora kontoret i Solna. Man valde bort det aktivitetsbaserade arbetssättet för de allra flesta. De anställda fick behålla sina egna skrivbord.

Trenden är stark – allt fler företag satsar på aktivitetsbaserade kontor där personalen inte har fasta arbetsplatser. Tanken är att arbetsuppgifterna ska styra var man arbetar, att kontakterna mellan olika enheter ska bli fler, att dynamiken ska stimuleras. Det är dock ingen hemlighet att ekonomiska skäl också spelar in. Lokalytan per anställd kan begränsas. Men det finns de som inte följer strömmen. Ännu. SEB är ett av de företag som valt att skynda långsamt. I bankens nya kontorskomplex i Arenastaden i Solna har de allra flesta anställda kvar sina egna skrivbord.

DET VAR EN AV DE STÖRSTA kontorsflyttningarna i Sverige. 2014 beslöt Skandinaviska Enskilda Banken – SEB – att slå samman tre av sina fyra stora Stockholmskontor för att flytta in i ett komplex i nya Arenastaden i Solna. Det handlade om hus som ännu bara fanns på ritbordet. Fabege lovade att bygga snabbt. Och det gjorde de. 2017 flyttade de första 2 800 anställda in. Ett år senare följde ytterligare 2000 efter.

– Det var en logistikövning av rang, minns projektansvarige Fredrik Nilson. Flytten 2017 gjordes på två helger, när vi tömde våra kontor vid Sergels torg och på Södermalm. Praktiskt taget alla datorer fungerade på måndagen. Vi tappade visserligen bort två flyttlådor, men den ena hittade vi så småningom (skratt). Jag tror vi hade 25 flyttgubbar som jobbade dygnet runt med det här. Jag träffar honom tillsammans med fastighetschefen Mikael Eriksson på ett av kontorets caféer, beläget i en ljusgård strax innanför receptionen.

Han berättar om bakgrunden till den stora flytten. – Det handlade i grunden om att det var opraktiskt med tre stora kontor. Vi led av det, kan man säga. Med en sammanslagning ville vi stärka samverkansprocesserna. Vi hade börjat planera för detta redan 2007-2008, men sedan kom finanskrisen emellan, och allt tog lite längre tid.

DE EKONOMISKA SKÄLEN var inte avgörande, men naturligtvis sparar man pengar på att finnas i Arenastaden. Hyrorna i Stockholms innerstad är höga. SEB har dock kvar sitt kontor i Kungsträdgården, där en del av ledningsfunktionerna finns. – Vi behöver finnas i City också, inte minst för kundmöten och besök från utlandet. Målsättningarna med det nya kontoret i Arenastaden var fyra, säger Mikael Eriksson: Arbetsmiljön skulle bli bra, fastighetskostnaderna sänkas, samverkan stimuleras och miljöbelastningen sänkas.

SEB:s byggnad är en väldig skapelse med i glas, stål och betong. Tre sammankopplade huskroppar med 14 våningar rymmer i sina 72 000 kvadratmeter arbetsplatser och mötesrum för 4 800 anställda. Och dessutom: personalrestauranger, eget bageri, caféer, ett stort gym, idrottshall, cykelgarage och mycket annat. Det var inte bara samverkan som var ledordet för flytten, utan även arbetsmiljö och hållbarhet, betonar Fredrik Nilson igen. – Vi har satsat hårt på energieffektivitet.

På taken har vi såväl solceller som grönska. Cykelgaraget har 1850 platser medan vi har 350 p-platser för bilar. På vårt förra stora kontor, i Rissne, var förhållandet det omvända. Vi har omfattande återvinning, lämnar inte ifrån oss våta sopor alls. De akustiska lösningarna är genomtänkta, med bl a textilklädda golv, ljudabsorberande undertak och stoppade möbler. När vi går omkring i lokalerna är sorlet påfallande dämpat.

Däremot beslöt man på ett tidigt stadium att inte göra som flera andra stora företag, och övergå till ett aktivitetsbaserat arbetssätt i samband med flytten. Fredrik Nilson säger: – Projektet var så stort och omvälvande i sig, att vi valde att inte dessutom göra om hela arbetssättet. Saken diskuterades förstås. Men vi var medvetna om de barnsjukdomar andra företag drabbats av när de infört aktivitetsbaserade kontor. Akustikproblem, brist på tysta platser och annat. Vi förstod också att många av våra medarbetare var lite tveksamma. Det är klart att det spelade in.

AV NÄRMARE 5000 ANSTÄLLDA arbetar nu några hundra i någon mån aktivitetsbaserat. Det handlar då främst om projektledare och andra personer där man kan säga att ständiga förflyttningar tillhör den normala rutinen. Resten har sina egna skrivbord, och för det mesta sitter de på ordinarie arbetsplatser. Det sista gäller dock med viss modifikation.

Projekten avlöser varandra och projektgrupperna brukar dela rum när de pågår. Skrivbordet må vara det egna, men det händer att man får flytta på det. Mikael Eriksson säger: – Även om vi inte har ett aktivitetsbaserat arbetssätt, har vi satsat mycket på möjligheten till flexibla lösningar. Vi har inrättat gott om ytor för att kunna samla ihop folk från olika enheter under perioder. Det finns goda möjligheter att arbeta på olika ställen. Våra analytiker, till exempel, har möjlighet att sitta i egna rum när de behöver koncentrera sig längre perioder, och att flytta över till ett rum där de sitter med kollegor.

DET MÄRKS ATT de har resonerat kring för- och nackdelar med den aktivitetsbaserade modellen. Möjligheten till snabba omflyttningar och omställningar lockar. Både Fredrik Nilson och Mikael Eriksson tror att fler kommer att arbeta på det sättet i framtiden. I SEB:s Helsingforskontor gör man det redan. – Det här är bara en uppskattning, säger Fredrik Nilson, men om några år tror jag att vi landar i att cirka 2 000 har kvar sina egna skrivbord. Det bör i grunden vara arbetsuppgifterna som styr. Men vi tänker inte stressa fram det här. Man måste ha respekt för att människor är olika. Vissa störs mer av ljud, andra känner det som att de förlorar en del av tryggheten om de mister sin fasta arbetsplats.

NYCKELN ÄR, säger Mikael Eriksson, att få till stånd en kultur där hela kontoret känns som ens trygga zon. Men han tillägger med ett skratt: – Men det är klart. På ett av Sveriges största kontor är det en utmaning att skapa hemkänsla.

Jonas Fogelqvist