Avskedad efter semester utan lov

När en anställd uteblir från jobbet efter avslag på en ledighetsbegäran kan agerandet i normalfallet jämställas med arbetsvägran.

En tillsvidareanställd chaufför var oense med arbetsgivaren om när han skulle ta ut semester. Först hade det varit på tal att han på egen begäran skulle arbeta hela sommaren och bara ta ut semesterersättning. Med bara 11 dagars varsel bestämde dock företaget att han skulle ta ut semester fr o m vecka 30.

Om han ändå skulle ta ut semester ville chauffören dock ha den fr o m vecka 29. Detta sade arbetsgivaren nej till. Den anställde valde då att ändå utebli från arbetet vecka 29, som inleddes den 13 juli. Bolaget skickade samma dag en varning till chauffören. Den 17 juli mottog han ytterligare ett brev där bolaget skrev att man såg det som att han hade sagt upp sig själv. Chauffören svarade inte på något av breven.

Chauffören stämde företaget och krävde skadestånd för avsked utan saklig grund. Tingsrätten fann att han avskedats och inte sagt upp sig själv, samt att det inte fanns saklig grund för vare sig avsked eller uppsägning. Arbetsdomstolen (AD) gör en annan bedömning. Inledningsvis kommer AD fram till samma slutsats som tingsrätten. Chauffören blev avskedad den 17 juli. För att någon ska anses ha sagt upp sig själv måste hen i regel vara frånvarande utan giltigt skäl längre tid än en vecka. Tidigare AD-praxis säger att det måste ha gått ett par veckor utan att arbetsgivaren fått reda på om arbetstagaren avser att börja arbeta igen. Till skillnad mot tingsrätten anser AD dock att det fanns saklig grund för avsked. Redan av förarbetena till lagen om anställningsskydd (las) framgår att olovlig frånvaro under ej obetydlig tid kan utgöra saklig grund för avsked. I tidigare domar har AD sett särskilt allvarligt på fall där en arbetstagare fått avslag på en ledighetsbegäran, men ändå uteblir. Frånvaron kan i sådana fall jämställas med arbetsvägran. Det kan i vissa fall föreligga skäl för frånvaron som det är rimligt att ta hänsyn till. Sådana omständigheter föreligger dock inte i det aktuella fallet, menar AD.

Arbetsgivaren har rätt att besluta om hur sommarsemestern ska förläggas. Den här gången skedde det visserligen med för kort varsel. Meddelande om när semestern läggs ut ska enligt semesterlagen lämnas senast två månader före ledighetens början. Det rättfärdigar dock inte hans olovliga frånvaro, anser AD som här gör en annan bedömning än tingsrätten.

Det fanns alltså saklig grund för avskedet, kommer AD fram till. Däremot har företaget brutit mot formaliaföreskrifterna. Företaget har inte haft fog för sin ståndpunkt att chauffören sagt upp sig själv. Han fick aldrig något skriftligt besked om avsked. I ett sådant besked ska enligt las anges vad den anställde ska göra om hen vill ogiltigförklara avskedet eller yrka skadestånd. Företaget ska därför betala ett skadestånd på 10 000 kronor. Chauffören ska dock betala företagets rättegångskostnader. (AD nr 66/18)

Jonas Fogelqvist