Assistenter avlastar. Sjuksköterskor slipper köa och hämta – Imat Adam fick jobb i Skövdes satsning

ARBETSMARKNAD Skövde kommun satsar på serviceassistenter för att avlasta yrkesgrupper med hög belastning och minska arbetslösheten. Imat Adam har fått jobb på sjuksköterskeenheten. – Jag står aldrig still, de kan känna sig lugna med att jag sköter uppgifterna, säger han.

Jag träffar Imat Adam i fikarummet på ett servicehus i utkanten av Skövde. Det är en av de heta sommardagarna och skönt att komma inomhus. Imat Adam ger ett lugnt och vänligt intryck och talar bra svenska. Han är assistent här sedan snart ett år. Mot hösten väntas tjänsten ta slut, något som bekymrar honom, eftersom han gärna vill stanna nu när han kommit in bra i jobbet. Imat Adam har jobbat med olika saker i olika länder: i Syrien var han bonde, i Libanon arbetade han med lite av varje, i Norge höll han med på med renhållning, i Sverige har han varit pizzabagare. – Då pratar man sällan svenska utan jobbar med folk som är släkt. Det är tungt arbete 12-13 timmar per dag och jag ville inte fortsätta. Som inskriven på arbetsförmedlingen blev han tipsad om jobbet som serviceassistent. – Jag var först orolig över att inte kunna. Vi hanterar känsliga uppgifter och man ska t ex leverera mediciner till rätt personer. Men Kristian sa att jag ”skulle ta det med ro” och att allt skulle gå bra.

Kristian Solli, som också har slagit sig ner i fikarummet, är enhetchef. Han berättar att assistenternas uppgifter bygger på listor över sådant som inte kräver högskoleutbildning, t ex serva bilar, sköta transporter, ta hand om köket, städa, tvätta kläder. Han säger att Imat Adam har bra koll, själv lägger upp sitt arbete och har utvecklat tjänsten. – Jobbet kräver organisationsförmåga och servicekänsla, något du har. Dessutom är du bra på att bidra till god stämning. Om någon inte mår bra så ser du det och frågar om något hänt. Du har lärt dig mycket svenska. I början pratade vi en hel del om hur saker skulle göras, nu har vi gått över till småprat.

Det är skönt att kunna tala bättre svenska, säger Imat Adam. – Det är viktigt att säga ifrån om man inte fattar och inte låtsas att man förstår. Man verkar lätt dum då, det är inte roligt. Han vänder sig till en arabiskspråkig kollega om något är oklart. – Men jag talar inte arabiska med henne när svenskar är närvarande, det vore ohövligt. Kristian Solli säger att de intervjuade åtta personer inför rekryteringen till tjänsten som Imat Adam fick. – Språkkunskaper är inte det primära. Vi går efter om de sökande ställer relevanta frågor, om de verkar intresserade och har en bra inställning. Han framhåller att serviceassistenter verkligen behövs och att han gärna vill ha kvar Imat Adam. – Det innebär bättre arbetsmiljö för mina sjuksköterskor. Upptagna sjuksköterskor som är utbildade för annat ska inte köa på apoteket eller åka och hämta saker. Det blir fel person på fel plats.

Imat Adam berättar om en vanlig arbetsdag: – Det är rapport halv åtta, åtta. Då berättar sjuksköterskan vad som hänt sedan igår och jag får veta om hon har några ärenden till mig, t ex fixa med bilarna, eller hämta eller lämna mediciner. Det kan vara till hemtjänstenheter eller hem till brukare. Han har lådor för olika uppdrag. De ska vara tomma när arbetsdagen är slut, säger han. – Ibland är det litet stressigt. Då säger jag ifrån, jag är en ärlig person. Roligast i jobbet? – När det är ett ärende utanför Skövde så att jag kan åka på en lite längre tur. Det finns jobb även för dem utan högre utbildning, konstaterar Kristian Solli. – Vi har ju byggt det här systemet i hela Norden, att vi kräver formell utbildning för allt. Vi behöver tänka om. Serviceassistenter avlastar oss, vi kan inte klara oss utan. Och det är en bra väg in i samhället, som gynnar integrationen. Vi är en rätt homogen grupp här som får bättre insikter av att ha kollegor med annan bakgrund.

Arbetslivet innehåller paradoxer, konstaterar Peter Lidström, projektledare och f.d. arbetsmarknadschef: personalbrist och stora grupper arbetslösa. Vi möts i Skövde kommuns vackra kommunhus. Han är en av upphovspersonerna till modellen Breddad kompetensförsörjning, där serviceassistenter är en viktig pusselbit. – När kommunens nya HR-chef Sofia Myrman började här gjorde hon en prognos över rekryteringsbehovet. Det är stort, ca 2 000 personer kommande fem år. Jag hade å andra sidan stora grupper arbetslösa, uppåt 1 600 nyanlända, funktionshindrade och unga utan gymnasiebetyg. Men de arbetslösa är inte kvalificerade att ta de lediga jobben. Samtidigt har anställda med högskoleutbildning fått allt fler okvalificerade uppgifter, när t ex vaktmästare sparats in. Yrken som sjuksköterskor har dessutom fått mer att göra genom ökade krav på dokumentation och mer vårdkrävande patienter. Och det fattas utbildade personer att rekrytera. I hela Sverige behöver 500 000 personer anställas inom välfärdssektorn de kommande fem åren. I Skövde funderade man över hur de arbetslösa skulle kunna komma närmare de lediga jobben. – Vi ville sänka trösklarna, intressera personerna för jobb i kommunen och få dem att vilja studera.

De startade alltså Skövdemodellen, en samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Där bland annat följande insatser ingår:

  • Breddad kompetensförsörjning som innebär arbetsdelning och visstidsanställning som serviceassistent, ibland kombinerat med utbildning.
  • Inventera olika branschernas behov av kompetensförsörjning och utforma nya arbetssätt och metoder för att matcha de arbetslösa mot branschens behov.
  • Ung arena startades bl a för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hoppa av skolan utan fullständiga betyg.

Kommunen har också satsat på traineeplatser för chefer och ingenjörer, grupper som är svåra att rekrytera. Förutom fler i jobb ska kvalificerade yrkesgrupper avlastas och få tid för kärnverksamheten, något som ska ge bättre arbetsmiljö och lägre ohälsa. – Vi hoppas också ge allmänheten bättre service och att Skövde kommun ses som en attraktiv arbetsgivare. Resultatet hittills är positivt, säger HR chefen Sofia Myrman. – Satsningen är en framgång. De som söker assistentjobben blir utvalda i konkurrens, de får söka och komma på anställningsintervju som till andra arbeten. Jag tror att det har betydelse för känslan av meningsfullhet. Ibland kombineras tjänsten med utbildning i t ex svenska, så att personerna ska komma vidare efteråt. Skövde har fn 109 assistenter: 79 kvinnor och 30 män. De flesta är nyanlända: 74 procent är födda utanför EU. 21 har funktionshinder. De flesta, 70 personer, jobbar i skolan, 33 finns inom vård och omsorg och fyra på sjuksköterskenheten. Av de 40 personer som redan hunnit sluta efter en assistentjänst – de pågår normalt i högst två år – har hälften gått vidare till annat jobb eller studier. – Det speciella är att satsningen är riktad mot kommunens arbetskraftsbehov, påpekar Peter Lidström och visar en bild på en utvecklings- och rekryteringsstege som ska leda till reguljära arbeten. – Alltför ofta leder inte arbetsmarknadspolitiska åtgärder till reguljära anställningar. Vi vill att de ska leda till jobb utan anställningsstöd. Tjänsterna finansieras med en kombination av statliga och kommunala medel och används utifrån individens behov av anställningsstöd.

Vilka är råden till andra? Förankra, säger båda. Arbetsgruppen måste vara med på att det ska komma en assistent och det måste var tydligt vilka uppgifter personen ska utföra. Både facket och ledningen bör ingå i gruppen som definierar dem. – Detta är lättast i legitimationsyrken som sjuksköterska, där det tydligt vad som är kärnverksamhet. För undersköterskor och barnskötare kan det vara otydligare, säger Peter Lidström. När man kommit fram till hur en tjänst ska se ut lämnas den till Arbetsförmedlingen. Den kan bara sökas av någon från grupperna nyanlända, funktionshindrade eller ungdomar utan gymnasiebetyg. Viktigt är också samverkan mellan arbetsmarknadsavdelningen, HR, Arbetsförmedlingen och facket så att sk undanträngningseffekter inte uppstår, dvs man gör assistentjobb av något den vanliga arbetsmarknaden klarar. Ingen ska känna att det egna jobbet är hotat för att det kommer en assistent. – Vi har fått mycket positiva reaktioner, säger Sofia Myrman. Assistenterna tycker att de lärt sig mycket svenska och kommit in i samhället. Den ordinarie personalen är också positiv och anser att arbetsmiljön har blivit bättre. Jag har inte hört någon ta upp att det skulle vara svårt att handleda.

Mångfalden ökar, påpekar hon. – Om jag talar utifrån mina erfarenheter som privatperson: på vår förskola har vi assistenter och mina barn kommer hem och berättar om dem. Som förälder känns det väldigt bra. Har man befintliga processer för t ex rekrytering: använd dem, hitta inte på något extra. Det är viktigt att en lösningsinriktad person är projektledare för satsningen, tillägger hon. Nästa steg är att fundera på om vissa assistenttjänster skulle kunna bli fasta och om en utbildning till assistent borde tas fram. – Det står klart att de behövs, säger Peter Lidström. Madeleine Granath, distriktsköterska och huvudskyddsombud i Skövde kommun håller med. Hennes önskan är att tjänsterna permanentas. – Serviceassisterna har haft positiv effekt på arbetsmiljön. De avlastar genom att göra enkla sysslor som tidigare hade lagts på oss sjuksköterskor, som att beställa tid för att byta däck och vänta medan det görs. Det är helt osannolikt att det varit så förr. Hon har jobbat 25 år i vården och sett en utveckling där man tagit bort kringtjänster. På läkare och sjuksköterskor läggs nya arbetsuppgifter. Samtidigt behöver bl a nyanlända med låg utbildning jobb. – Vi hade en kille med hög ekonomutbildning som assistent. Han tyckte jobbet var ett sätt att lära sig svenska och förstå hur det svenska samhället fungerar.

Eva Berlin

OLIKA LÄTT ATT
AVDELA UPPGIFTER

Satsningen i Skövde kommun har utvärderats i rapporten Arbetsdelning i praktiken, sammanställd av Förvaltningsakademin. Man konstaterar att yrkesgrupper med mycket att göra har avlastats när serviceassistenter övertagit enklare uppgifter. Studien visar också att verksamheterna överlag har behov av mer personal beroende på komplexa arbetsuppgifter och stora klientgrupper, samtidigt som administrativa krav ökat. Förutsättningarna varierar mellan de undersökta arbetsplatserna: en sjuksköterskeenhet, en grundskola, ett äldreboende och en förskola. Jobbets karaktär och om kärnuppdraget är tydligt påverkar hur lätt det är att avdela uppgifter till assistenter. För lärare fanns t ex risk att de måste använda tid till att vägleda. För att dela jobb i klassrum behöver man vara jämbördig kollega. I förskolan gjorde assistenter och pedagoger i viss mån samma sak. Sjuksköterskor m fl var mycket nöjda med att avlastas. En utmaning framöver är hur tjänsterna ska finansieras. Samtliga enheter menade att utan statliga subventioner skulle de inte ha råd att anställa assistenter.

Eva Berlin