”Allt vi gör låter” Tema: Buller Akustik

RESTAURANG Buller i arbetsmiljön berör många som jobbar på restauranger och kafé, men blir lätt en bortglömd fråga. Det säger Kajsa Bysell, ordförande i Hotell- och restaurangfacket Stockholm-Gotland. Hon tycker att fler ska våga ta samtalet om ljudmiljön på jobbet.

Vi träffas på Caffé Ritazza, beläget inne i Stockholms Centralstation. Här skyndar resenärer förbi, högtalare ropar ut tåginformation. Det är en livlig plats. Här arbetar Kajsa Bysell, som säger att hon älskar sin bransch; kontakterna med många människor, sammanhållningen, tempot, att ingen dag är den andra lik. Men det är knappast en tyst miljö. – Facket har gjort bullermätningar och många berörs. Här på jobbet använde vi Arbetsmiljöverkets bullerappar i samband med ombyggnaden av Centralstationen. Men även annars är det hög ljudnivå.

Hon räknar upp många källor till buller: förutom stationsmiljön med mycket folk, vackra men hårda marmorgolv, stolar som skrapar, glasdörrar som ska dras för och isär vid öppning och stängning av kaféet, gäster högljudda av vin, bakgrundsmusik för mysig stämning – men som kan få folk att höja rösten, tallrikar som ska staplas, glas hängas upp, en ljudlig kaffekvarn… – Vi har faktiskt frågat tillverkaren om det är meningen att den ska låta så mycket och om något kan göras. De har nog inte tänkt på att vi använder den hela dagarna.
Hur är det att ständigt vistas bland mycket ljud?
– Jag har nog vant mig, man stänger av. Men man är trött efter arbetsdagen. Hon berättar att de exempelvis kan försöka få gäster att sänka rösten, inte minst för övriga gästers skull – de ska ju erbjuda en trevlig upplevelse. Det är också viktigt att kunna jobba lugnt för att inte i hastigheten sätta ner koppar och tallrikar hårt. – Stressen är det stora problemet, men den får också följer för ljudmiljön eftersom man kanske inte hinner lyfta en stol utan skjuter undan den, eller smäller med porslin. Man kan försöka tänka på var olika saker görs, säger hon, t ex inte stapla porslin intill kollegan – för det går inte att undvika att tallrik mot tallrik låter. Hon berättar att en annan av företagets restauranger har heltäckningsmattor, det dämpar. Är golven hårda är det viktigt med tassar på stolarna. Och att använda hörselskydd vid behov, något alla bör ha tillgång till. En vanlig dag på jobbet brygger Kajsa Bysell mycket kaffe, ofta med wienerbröd eller bulle till. Hon serverar öl och vin, pratar med gästerna, diskar och städar. Vanligen är de två per skift och de gör alla uppgifter i kaféet. Ett par dagar i månaden är hon ledig för fackliga uppdrag, som t ex att gå skyddsronder. Det blir ett 50-tal per år. Kajsa Bysell upptäcker ofta problematiska ljudmiljöer. – På ett hotell märkte jag t ex ett vibrerande ljud och frågade de som jobbar om de inte blev störda? Jag tyckte att det var ansträngande efter tio minuter. Bullret kom från en kylmonter, där man förvarade dricka. De låter ofta väldigt mycket.

När restauranger köper in utrustning bör de ställa krav på ljudnivån, så att tillverkarna tar fram tystare produkter, anser hon. – Jag brukar också tipsa om att det finns snygga ljuddämpande skivor att t ex sätta på väggarna. Pratar man om bullerskydd, så låter det nog inte så tilltalande. Medvetenheten om vikten av bra ljudmiljö är inte stor, anser hon – varken hos arbetsgivare eller tillverkare av köksmaskiner. – Ofta tänker ägaren på att miljön ska vara snygg, men inte på dämpande material. På finare restauranger där man vill att gästerna ska stanna länge lägger man nog ner mer resurser. Snabbmatställen är mer slamriga. Ljudmiljö är det sista man verka tänka på. Ändå är det så att allt vi gör låter: t ex stekning, olja mot kött, och många maskiner piper och signalerar att något är klart. Särskilt bullrigt är det i disken. – Det är viktigt att de som står där får komma ifrån och kan ta mikropauser. Efter en hel dag är man slut. När vi gör skyddsronder där kräver vi alltid tillgång till hörselskydd. Det är ändå inte säkert att de anställda använder skyddsutrustning, även när det finns, konstaterar hon. – Arbetsgivaren behöver vara aktiv och uppmana personalen att skydda sig. De unga kanske inte tänker på att hörseln kan skadas. Ta diskussionen i personalgruppen, om vad det är för ljudmiljö ni jobbar i, även om skyddsombud saknas. Ofta är arbetsgivaren inte på plats, men man kan be t ex mellanchefen att föra frågan vidare.

Själv har hon tinnitus, något hon fick efter att ha jobbat på nattklubb som yngre. – Det var inget jag tänkte på då, att hörseln kunde skadas. Vid ombyggnad finns chansen till förbättringar. Då är det viktigt att skyddsombuden är med och har synpunkter och tar del av planerna, tycker hon. Det gäller även vid inköp av utrustning. Skyddsombud ska trycka på så att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete, som lagen kräver.

Eftersom många jobbar kort tid i restaurangbranschen, eller ofta byter jobb, är det stor omsättning på skyddsombud. – Vi i facket måste se till att de blir färdigutbildade på ett år. Och vi utbildar jättemycket nya. När folk tar ett nytt jobb så engagerar de sig inte under provanställningen. Så då går det ju ett halvår innan de vill vara aktiva igen. De hittar ändå personer som vill vara skyddsombud, särskilt på lite större arbetsplatser, säger Kajsa Bysell. På t ex kaffekedjorna är det svårare, där finns mycket få. Hon önskar att fler yngre ville engagera sig. – Många tänker kanske att de inte ska stanna så länge. Så tänkte jag också när jag började på McDonald’s som 15-åring, men sen blev jag kvar. Min mormor sa att man blir som en familj i restaurangbranschen och så har det varit för mig. Vi är ett tajt och bra gäng och det är en trygghet.

Eva Berlin

GÖR SÅ HÄR PÅ JOBBET

Vid buller över 80 dB(A) ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd, (över 85 dB(A) ska hörselskydd användas). Arbetsplatser/yrken där buller kan överstiga 80 dB(A) är: Militär, restaurang/nöjesbransch, förskolor, mekanisk industri, gruvindustri, byggnadsarbeten, mark- och anläggning, verkstäder/metallarbete, enligt en översikt som Ulf Landström, Högskolan i Gävle, gjort. Det finns många lämpliga akustikinsatser, t ex bullerdämpande skärmar eller plattor. Se upp med stora glaspartier, hårda golv och stolskrap. Skaffa hörselskyddsprogram: kartlägg bullerläget och bedöm riskerna. Åtgärda: helst vid källan, på vägen till källan, eller på den anställde, dvs hörselskydd, utvärdera och följ upp. Informera och utbilda och skaffa rutiner för hörselkontroller. Se föreskriften AFS 2005:16. Öronproppar dämpar ca 13 dB (A), hörselkåpor ca 17-20 dB(A). OBS de måste användas hela tiden. Även lägre buller på exempelvis öppna kontor påverkar arbetsprestation och hälsa och kan bl a ge sömnproblem och koncentrationssvårighet. Kräver jobbet koncentration är 35 dB(A) den rekommenderade gränsen.

NÄR DET RINGER I ÖRONEN

Cirka 15 procent av befolkningen har tinnitus, det kan ringa, pipa, eller brusa i öronen. Cirka 1-3 procent besväras mycket och kan ha koncentrationsproblem, sömnsvårigheter och oro. Tinnitus är ett symptom, inte en sjukdom, som kan bero på flera saker: hörselskador, buller, stress, sjukdomar, läkemedel, mm. Hjälp finns att få, även om man inte kan bota.